Strindbergs stjärna

Strinbergs stjärna av Jan Wallentin visade sig vara ett riktigt bottennapp. Jag lyssnade på boken som ljudbok men det hade inte blivit bättre om jag läst den.

Det börjar lovande och jag tänker att detta kan nog bli en både underhållande och spännande berättelse. Men nej. Det blev det inte. Strindbergs stjärna visar sig vara ett lamt försök att göra en svensk Da Vincikoden och resultatet blir ett storslaget magplask.

Men som sagt historien börjar bra, hobbydykaren Erik Hall hittar ett hundraårigt lik och ett kors på en av sina dykarexkursioner. När fynden blir kända är det många som vill få korset i sin ägo. Men därifrån går historien bara utför. Den blir osammanhängande med alldeles för många aspekter. Det blir inte fokus någonstans.

Personporträtten är platta och ointressanta eftersom de varken utvecklas eller fördjupas. Och ganska snart inser jag att jag faktiskt inte har något intresse alls för hur det kommer gå. Inte bra alls.  Så mitt tips blir helt enkelt att hoppa över den här historien.

Hetta

Hetta är Ian McEwans senaste bok och den tolfte i ordningen. Efter att ha sett en intervju med författaren på Babel blev jag intresserad av denna bok. Tidigare har jag endast läst Kärlekens raseri av honom.

Huvudpersonen heter Michael Beard. Som ung fick han Nobelpriset i fysik och nu vid 53 års ålder kan han konstatera att han endast levt på efterdyningarna av att vara nobelpristagare. Han har föreläst och lånat ut sitt namn, men inte forskat eller utvecklat något nytt. Han har däremot varit väldigt aktiv när det gäller att jaga kvinnor vilket har resulterat i fem spruckna äktenskap.

Beard är en synnerligen osympatisk och egoistisk person och det är vad som gör boken läsvärd. Själva historien är mindre intressant än dess huvudperson. Läsaren får följa Beard genom hans  till stora delar misslyckade privatliv och hur han sedan försöker bygga upp sin karriär på nytt.

Detta är en bok där den största behållningen helt klart är att läsa personporträttet och utvecklingen av Michael Beard.

En intervju med Ian Mc Ewan om Hetta och annat från DN går att läsa här.

Andra bokbloggar om Hetta

Bokhora

Böckerbökcerböcker

Bokcirklar om Fågeln som vrider upp världen

Så har jag lyssnat på första delen av både P1:s och Kafka på jobbets bokcirklar om Fågeln som vrider upp världen.

Min spontana tanke är att boken är perfekt för just bokcirklar den är så märklig och samtidigt lättläst att den genererar många intressanta diskussioner.

Precis som Åsa (Kafka på jobbet) har jag valt att läsa Fågeln som vrider upp världen så förutsättningslöst som möjligt och inte analysera under läsandet gång för att inte störa läsflowet. Men när man stannar upp och funderar kring bokens karaktärer och händelseutvecklingen finns det onekligen mycket att analysera.

Det är väldigt roligt och givande att följa dessa personers tankar kring boken. Jag tänker också på hur olika vi människor kan uppfatta exakt samma text. Vad vi ser som viktigt och oväsentliga detaljer.

Samma bok olika synsätt

Tills nästa måndag ska sidorna fram till 302 vara lästa.

Biografi, bönebok & bödelns berättelse

En fika med mamma och sedan bara ett snabb titt i bokhandeln. De hade halva priset på reaböckerna som var kvar och jg hittade  tre böcker som jag tittat på tidigare men inte köpt. Men nu fick de följa med hem:

Mahatma! Eller konsten att världen upp och ner av Zac O’ Yeah är en drygt 500 sidor lång biografi över Mahatma Gandhi. Det ska vara den första fullskaliga biografin på svenska om herr Gandhi. Jag har sneglat på denna bok sen den kom ut 2008 så det var på tiden att den hamnade i min bokhylla! Mer information om författaren Zac O’ Yeah  finnes på hans hemsida.

Bönebok för en vän av Joan Didion handlar om 2 amerikanska  kvinnor vars öden möts under 1970-talet i en centralamerikansk diktatur. En bok som självaste JCO har talat gott om.

De välvilliga av Jonathan Littell handlar om den gamle SS-officeren Max Aue som ser tillbaka på krigsåren i Hitlers armé. Bokens 900 sidor och dess tunga ämne har gjort att det inte blivit inhandlad tidigare. Men jag har förhoppningar om att det är en både tänkvärd och angelägen bok.

Hemma hos Karen Blixen

För en liten tid sedan var jag i Danmark och fick äntligen möjlighet att besöka Karen Blixen Museet. Något jag längtat efter att  göra väldigt länge.

Museet finns i huset Rungstedlund som är Karen Blixens barndomshem och även det hus hon bodde när hon återkom till Danmark efter 17 år på kaffeframen i Kenya. Det var på Rungstedlund hon skrev Den afrikanska framen.

Husdelen till höger är boningshuset och till vänster var tidigare stall men nu är denna del omgjord till café.

Museet är relativt litet och består av en utställning där det går att läsa om Karens liv sen kan man även besöka hennes hem som står kvar så som det var möblerat då hon bodde där.  Till huset hör ganska mycket mark med fågelreservat och det är även där som Karen Blixen är begravd. Om man som jag är fascinerad över Karen Blixens levnadsöde och dessutom tycker om boken Den afrikanska farmen är museet verkligen värt ett besök.  Har man inte ett relativt stort intresse av Karen Blixen är museet inte speciellt intressant.

Museet har även ett café och eftersom Karen Blixen hade en kaffefarm blev det en kaffe på deras café.

Mina eftermiddagar med Margueritte

En söndagseftermiddag när vädret var på dåligt humör, flydde vi den verkliga världen  och gick på söndagsbio för att se Mina eftermiddagar med Margueritte.Vi tillbringade en fin stund i en mindre fransk stad tillsammans med den gamla damen och litteraturälskaren Margueritte och den inte helt kvicktänkte men godhjärtade Germain. De träffas på en parkbänk och en otippad vänskap uppstår. Navet i deras samtal blir böcker och de resor som berättelser tar med läsaren eller lyssnaren på.

Mina eftermiddagar med Margueritte är en må bra-historia som tar en med till ett soligt Frankrike långt borta från mulet vinterväder toppat med en iskall vind. Det var en mysig film om udda vänskap och böckers möjlighet att vidga människors världar. Jaglämnade bion med ett leende på läpparna och en bra känsla i kroppen.

Filmen är baserad på en bok ( La tête en friche) skriven av den franska författarinnan Marie-Sabine Roger.

I havet finns så många stora fiskar

I havet finns det många fiskar av Sara Lövestam är en bok om barns utsatthet och om vad som kan hända när de vuxnas ansvar brister. Men historien handlar även om identitet och civilkurage,för det finns ju personer som tar  ansvar och som är beredda att stå upp för en annan människa, även om det kostar…

Bokens största behållning är att den är skriven utifrån ett barns perspektiv. Det är Malte fem år som berättar sin historia. Genom  honom blir det tydligt hur mycket ett barn faktiskt förstår och snappar upp om sin omgivning. Och att detta präglar barnets beteende. Malte har en väldigt god förståelse för hur saker och ting hänger ihop, även om han inte förstår orsaken till dem. Till exempel är Malte helt på det klarar med att han inte får berätta för fröknarna på dagis om hur det är hemma för om han gör det kommer soctanten och tar honom.

Parallellt med historien om Malte får läsaren även följa Iakttagaren. En människa som av olika orsaker har valt att dra sig undan livet och tillbringar tiden i sin lägenhet med att konstruera korsord och att ta hand om sina pelargoner. Från sitt fönster har Iakttagaren utsikt över Maltes dagis. En dag blir den tillbakadragna livsstilen ohållbar och Iakttagaren måste konfronteras med både sig själv och spöken från förr.

Även om berättelsen om Iakttagaren är både viktig och intressant så finner jag den lite långdragen. Jag föredrar de delar som fokuserar på Malte och hans liv.Språket är lättläst och mest imponerad blir jag över  Maltes funderingar och tankegångar som känns väldigt äkta. I havet finns det många fiskar är skriven med ett stort engagemang och jag tror det är omöjligt att läsa denna bok utan att blir berörd. Det är en angelägen bok då det finns verkliga barn som likt Malte faktiskt råkar illa ut på  grund av vuxenvärldens oförmåga att skydda dem. Detta är en bok  som jag hoppas når en bred publik. Den är för viktig för att inte göra det.

Regn och åska

Regn och åska är namnet på en ungdomsroman skriven av Håkan Lindquist.

Boken handlar om Rein från Tallin och Oscar från Sverige som träffas av en slump då Oscar och hans mamma är på semester i Tallin. Historien kretsar kring den kärlekshistoria som Rein och Oscar inleder.  De får några dagar tillsammans i Tallin innan det är dags för Oscar att återvända till Sverige och Visby.

Miljöskildringarna av både Tallin och Visby är subtila och tar inte mycket plats, trots det får jag en tydlig bild av platsernas utseende och stämningar.

Bitvis är språket väldigt fint och resonemangen kring kärlek tänkvärda. Men ibland blir de poetiska kärleksförklaringarna lite för mycket. Boken skildrar de starka känslorna som finns mellan Rein och Oscar. Men jag finner historien stillsam och långsam, det finns knappt några  konflikt eller svårigheter som deras kärlek måste tampas mot. Vilket jag saknar. Jag läste att historien om Rein och Oscar först var skriven som en  novell och sedan utvecklades till en roman. Jag tror att historien hade passat bättre i novellformatet. Eller så hade historien behövt utvecklas mer och karaktärsskildringarna och konflikterna göras djupare. Nu hamnar histoiren lite mitt emellan.