Dimmornas lek

Jag hade ingen koll pÄ  Dimmornas lek innan jag började lÀsa den. Att dömma av baksidetexten och omslaget fick jag en liten Harlequinvarning. Men jag gav trots allt boken en chans, vilket var tur!

Boken utspelar sig frÀmst i tiden runt 1920-talet men Àven nutid. BerÀttarrösten tillhör Grace som Àr en av huvudpersonerna. Under 1920-talet jobbade hon som tjÀnsteflicka pÄ godset Riverton pÄ den engelska landsbygden. Genom Graces ögon och öron fÄr vi följa livet pÄ Riverton, bÄde tjÀnstefolket och familjen Hartford. Förutom Grace sÄ Àr det frÀmst döttrarna Emmeline och Hannahs liv som stÄr i centrum.

Under 1999 nÀr Grace Àr gammal och bor pÄ ett vÄrdhem blir hon kontaktad av en kvinna, Ursula, som hÄller pÄ att göra en film om Riverton och den tragedi som skedde dÀr efter första vÀrldskriget. Genom filmen vÀcks alla Graces minnen och kÀnslor frÄn den tiden till liv igen.

Jag tycker om skildringarna av Riverton och de stÀmning som Morton skapar. Ibland blir dock miljöskildringarna lite för lÄnga. Det Àr intressant att följa bÄde tjÀnstefolkets och familjens olika liv, de sociala system och tysta regler som styr allas handlingar.

Jag kÀnde inte alls igen namnet Kate morton Àr jag började lÀsa Dimmorna lek. Men det Àr samma person som skrivit Den förlorade trÀdgÄrden som jag lÀnge haft planer pÄ att lÀsa. Den förlorade trÀdgÄrden Àr uppbyggd pÄ samma sÀtt som Dimmornas lek, d v s att hÀndelse i nutiden och dÄtiden flÀtas samman.

NÀr det gÀller de sociala strukturerna och miljöerna Àr Dimmornas lek en bok som pÄminner mycket om filmen Gosford Park som utspelar sig pÄ 1930-talet i England och tv-serien Downton Abbey som handlar om livet pÄ det edwardianska lantgodset Downton Abbey i England runt Är 1912. Downton Abbey visas pÄ SVT/SVTplay och den kan jag rekommendera precis som Dimmornas lek.

Kolll pÄ maten

HjÀrnkoll pÄ maten av Martin Ingvar och Gunilla Eldh handlar precis som namnet antyder om att fÄ bÀttre kunskap kring mat och  vad man bör Àta. En trevligt skriven bok med mÄnga goda rÄd och tips. Jag har en förhoppning om att nÄgra av tipsen fastnar och blir en del av mina egna matvanor. Men det ÄterstÄr att se!

Tusen gÄnger starkare: bok & film

Tusen gÄnger starkare Àr en viktig och relevant historia om en helt vanligt niondeklass i Sverige. Boken skrevs Är 2006 av Christina Herrström och 2010 blev den Àven film.

Handling

Historiens berÀttarröst tillhör Signe. Hon Àr en ganska vanlig högstadietjej som Àr lite blyg, tillbakadragen och vÀldigt duktig i skolan. Hon följer de oskrivna regler som gÀller i en helt vanlig svensk högstadieklass. I klassen finns den vanliga uppdelningen av coola tjejer och killar, de mobbade, plugghÀstarna och den gÄr massan av individer som bara existerar. Livet gÄr sin gilla gÄng tills Saga börjar i klassen och dÄ förÀndras allt. Saga stÀller inte upp pÄ de rÄdande ordningen utan ifrÄgasÀtter varför killarna inte behöver plocka undan efter bildlektionerna och varför de fÄr ta mest plats pÄ lektionerna. Till en början stöds Sagas sÀtt att vara av lÀrarna och de ser henne som ett positivt inflytande pÄ de övriga tjejerna i klassen. Men nÀr Àven andra tjejer tar efter Saga och börjar opponera sig mot orÀttvisorna Àr varken lÀrarna eller klassens killars sÄ positivt instÀllda lÀngre.

Tankar om boken

Som bok upplevde jag Tusen gÄnger starkare som ganska medelmÄttig under sjÀlva lÀsandet men som vÀxte i mitt medvetande efter att den var utlÀst och som jag i efterhand uppskattade vÀldigt mycket. Jag tror frÀmst det beror pÄ att det Àr en ungdomsbok skriven av en vuxen, ingen fel i det, men i detta fallet fÄr det till följd att sprÄket kÀnns krystat och inte helt trovÀrdigt. Men trots det Àr boken angelÀgen dÄ den tar upp klassrummets hierarki. Om tjejers roller och vad som hÀnder nÀr de gör som killarna gör. Hur vi bemöter tjejer och killar olika beroende pÄ vÄra förvÀntningar av deras handlingar.

Tankar om filmen

Till skillnad frÄn boken sÄ trÀffade filmen mig kraftfullt och direkt, den Àr jobbig, rolig och hoppfull. Att jag upplever filmen som sÄ otroligt bra har frÀmst 2 förklaringar. Dels Àr skÄdespelarna vÀldigt trovÀrdiga i sina roller och dels följer filmen bokens upplÀgg vilket fungerar vÀldigt vÀl. I boken hÀngde jag upp mig pÄ sprÄket som inte kÀndes helt trovÀrdigt men i filmen fungerade det vÀl.

LĂ€s den eller se den!

Japans historia

I fredags  fick jag en bok om Japans historia skriven av Ingemar Ottosson och Thomas Ekholm!

Det kÀnns vÀldigt viktigt att ha en del kunskap om landets historia för att kunna förstÄ dess nutid. Det stÀmmer nog pÄ de flesta lÀnder men i Japan Àr landets och folkets historia Àr sÄ vÀldigt nÀrvarande i nuet, mer Àn pÄ mÄnga andra platser tÀnker jag. Till min stora lÀttnad Àr boken lÀttlÀst och Àven om jag inte minns precis alla namn och historiska vÀndningar ger mig boken en  överskÄdlig och intressant överblick över Japans historia.


Döden pÄ en blek hÀst

Den senaste tiden har jag lĂ€st vĂ€ldigt mycket men ofokuserat, hoppat frĂ„n bok till bok utan att avsluta nĂ„gon. SĂ„ nĂ€r jag fick  boken Döden pĂ„ en blek hĂ€st skriven av Amanda Hellberg bestĂ€mde jag mig för att Ă€gna  förra helgens lĂ€stid Ă„t endast denna bok. Det gjorde jag helt rĂ€tt i, förutom en bra lĂ€supplevelse Ă€r jag nu vĂ€ldigt intresserad av att Ă„ka till Oxford…

Titel: Det var inte titeln som lockade mig med denna bok. Inte förrÀn jag hade lÀst om dess handling fick jag upp ögonen för boken ordentligt. Nu nÀr boken Àr utlÀst tycker jag bÀttre om titeln. Dessutom Àr den förankrad i berÀttelsen pÄ mer Àn ett sÀtt vilket jag gillar!

Omslaget: Underbart! Ett riktigt snyggt omslag som bÄde Àr vackert och kopplat till handlingen.

Storyn: DÄ berÀttelsen tar sin början har huvudpersonen Maja just blivit antagen till en prestigefylld konstnÀrskurs pÄ Oxford. Precis nÀr hon ska flytta fÄr hon veta att hennes mamma (som varit försvunnen sedan tio Är tillbaka) har hittats mördad i Brighton. Historien kretsar sedan kring Majas liv i Oxford, med de nya vÀnnerna och konstkursen och ett antal oförklarliga och övernaturliga hÀndelse som Maja börjar koppla samman med sin döda mamma.

Huvudpersonen: Maja GrÄ Àr en intressant person. Jag har funderat en del pÄ henne, bÄde under och efter lÀsningen. Boken Àr skriven i jag-form och trots det kÀnner jag en viss distans till henne. Jag undrar vad det beror pÄ och jag har Ànnu inte kommit fram till nÄgot svar. Jag har ingen bild av hur Maja ser ut, jag Àr inte sÀker pÄ om det finns nÄgon beskrivning i boken. Jag upplever det som skönt att hennes utseende hamnar i periferin medan hennes handling, tankar och upplevelse fÄr stÄ i fokus. Maja finns ocksÄ med i Amanda Hellbergs debutroman Styggelser och efter att ha lÀst Döden pÄ en blek hÀst skulle det vara intressant att lÀsa mer om Maja. Hon Àr en karaktÀr som fastnar hos mig.

Miljön: Handlingen utspelar sig frÀmst i Oxford och beskrivningarna av staden och det anrika universitetet Àr riktigt bra. Delvis beror det sÀkert pÄ att Hellberg Àr bosatt i Oxford. Det Àr nÄgot visst med denna gamla, knarriga universitetsmiljön med all sin prestige och sina hemligheter. BÄde studenthemmet Mill Creak Manor, konstakademin och staden skildras pÄ ett levande och stÀmningsfullt sÀtt.  Miljön Àr en av bokens starkaste sidor.

Tankar kring boken: Döden pÄ en blek hÀst gav mig en riktigt bra lÀsupplevelse. Den var bÄde spÀnnande och intressant. Det finns ett driv i berÀttelsen som gör att man hela tiden vill  veta vad som kommer hÀnda hÀrnÀst.  Jag tycker om att följa Maja och hennes kurskamraters liv som studenter pÄ Oxford. Hur Maja kÀmpar med sin konstkurs och med sina övernaturliga gÄvor som gör sig pÄminda i tid och otid. Jag blev dock inte sÄ imponerad av historiens upplösning, den var inte sÄ originellt som jag hade hoppats pÄ med tanke pÄ historien i övrigt.

Nu undrar jag mest om Amanda kommer att fortsÀtta skriva om Maja GrÄ? Det tycker jag Àr en bra idé, jag skulle gÀrna lÀsa mer om henne.

Mer info om Amanda Hellberg  finns pÄ hennes hemsida och blogg.

Offerrit

Offerrit av Johannes KÀllström utspelar sig i en ort utan namn nÄgonstans i Sverige. Det Àr svÄra tider dÄ ortens industri har lagts ner. KommunalrÄdet Svea söker febrilt efter en lösning som skulle kunna fÄr ekonomin och orten pÄ rÀtt köl igen. SÄ uppkommer en möjlighet som Àr för bra för att vara sant. Ortens förlorade son Oscar Vigelius som lÀmnade bygden i vredesmod för mÄnga Är sedan och blev en stor designer utomlands Àr nu beredd att gÄ in i ett samarbete som skulle kunna lyfta hela bygden! Men med Oscars ankomst börjar det Àven hÀnda oförklarliga saker, mÀnniskor dör och försvinner.

Jag började lĂ€sa boken före jul men sedan blev den nedpackad och bortglömd nĂ€r vi renoverade, sĂ„ lĂ€sningen av boken har blivit lite hackig vilket Ă€r en nackdel för historien. Offerrit Ă€r ingen bok jag fastnar för. Jag upplever att historien stĂ„r och stampar pĂ„ samma stĂ€lle och att inte heller bokens karaktĂ€rer utvecklas eller fördjupas. Det jag dĂ€remot tycker att KĂ€llström har lyckats vĂ€l med Ă€r stĂ€mningen. Det ligger en obehagligt obestĂ€mbar stĂ€mning över orten som fĂ„r mig att lĂ€sa vidare. Jag vill veta vad det ‘Ă€r för hĂ€ndelse eller olycka som ligger bakom denna stĂ€mning som orten Ă€r drabbad av.

Ellen i Indien

I Den sjĂ€tte gudinnan” Ă€r Ellen Elg i Indien pĂ„ ett FN uppdrag. Tillsammans med den indiska advokaten Madhu ska hon utvĂ€rdera ett projekt om kvinnors livsförhĂ„llanden. Under sin tid i Indien trĂ€ffar Ellen ett antal utsatta kvinnors vars liv sammanflĂ€tas. TvĂ„ av dessa kvinnor Ă€r Kali och Amarita.  Kali Ă€r 17 Ă„r Ă€r bĂ„de hemös och kastlös och försöker pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt försörja sitt nyfödda barn. Amarita Ă€r svĂ„rt brĂ€nnskadad efter att hennes man kastade ett brinnande spritkök pĂ„ henne. Hon Ă€r dock intelligent som fĂ„ och har funnit ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„.

Precis som de tidigare böckerna om Ellen Elg tycker jag att denna Àr bÄde viktigt och engagerande samtidigt som den Àr ett lÀsÀventyr. Jag har aldrig varit i Indien men av de skildringar som ges fÄr jag en levande bild av landet och dess kvinnor. Helt klart lÀsvÀrd!

Nu vÀntar jag med spÀnning pÄ nÀsta bok med Ellen Elg. Mer info om de tidigare böckerna och Karin Alfredsson finns pÄ hennes hemsida.

Tokyo Natt

Jag ska vara Àrlig. Hade det inte varit för att boken utspelar sig i Tokyo och att jag damsuger biblioteket efter Tokyolitteratur hade jag nog inte varit intresserad av att lÀsa den.

Tokyo Natt Àr skriven av Elin Lindkvist, dotter till Herman Lindkvist.  Jag upplever den som delvis (om inte helt) sjÀlvbiografisk men egentligen sÄ stÄr det nog ingenstans att den Àr det. Boken handlar om Karolin. Som 18 Äring bosÀtter hon  sig i  Tokyo, hon pluggar japanska och jobbar pÄ en bar. Elin Àr född i Tokyo och kÀnner att hon vill ÄtervÀnda till den plats dÀr hennes liv tog sin början.

Under lÀsandets gÄng dras jag med i livshistoria som mÄlas upp, men boken lÀmnar inget bestÄende efter sig. NÀr sista sidan Àr utlÀst Àr Karolins öden och Àventyr i Tokyo inget jag direkt minns eller tÀnker tillbaka pÄ. Det jag uppskattar mest med boken Àr nÀr  Elin berÀttar om japanska sedvÀnjor och beteenden och nÀr hon beskriver olika statsdelar och platser i Tokyo. Det passar mig utmÀrkt dÄ jag (innan jag fÄr Äka dit sjÀlv) försöker greppa denna ogreppbara stad genom litteraturen.

Trots att Tokyo natt inte gjorde nÄgot övervÀldigande intryck pÄ mig  Àr det  inte osannolikt att jag Àven lÀser Tre röda nÀckrosor som Àr Elin Lindqvists andra bok. Det hade helt klart varit intressant och lÀsa mer av henne och se hur hon utvecklas som författare.

Fredagspaket!

Det Àr alltid roligt med bokpaket men nÀr de landar i min brevlÄda pÄ en fredag blir jag extra glad! En ny bok Àr en god start pÄ helgen. Idag landade denna bok i min brevlÄda:

VĂ„rens litteraturkurser!

Under vÄren kommer jag att fortsÀtta utforska olika aspekter av litteraturen ur ett mer akademiskt perspektiv. Det blir möjligt tack vare de distanskurser som finns pÄ omrÄdet!

Jag kommer att lÀsa Kreativt skrivande: Att skriva för barn och unga 2 som ges frÄn Kristianstad högskolan. Under hösten 2010 lÀste jag första kursen och jag var vÀldigt nöjd. Först och frÀmst var det ett givande och lÀrorikt upplÀgg pÄ kursen dÀr vi bÄde fick skriva egna texter, reflektera över vÄr skrivprocess, ge respons pÄ varandras texter samt lÀsa och diskutera barn- och ungdomslitteratur.  Men det som verkligen gjorde det till en bra kurs var lÀrarnas och de andra studenternas engagemang. FortsÀttningskursen följer samma upplÀgg (förutom att vi ska arbeta med ett lÀngre manus istÀllet för kortare skrivuppgifter), det Àr samma lÀrare och till stor del samma studenter sÄ jag har höga förvÀntningar!  SÄ Àr du intresserad av att lÀsa en kurs om barn-och ungdomslitteratur Àr dessa kurser verkligen att rekommendera!

Den andra kursen jag ska lÀsa Àr Svensk kriminallitteratur som ges frÄn MÀlardalens Högskola. Mitt första intryck av kursen var dock negativt dÄ det var vÀldigt krÄngligt att fÄ tillgÄng till logginuppgifter för att komma in pÄ studieplattformen och ta del av kursen. Jag vet inte om det var jag som var bortglömd och att det skapade allt krÄngel för min del eller om det alltid Àr sÄ nÀr det gÀller distanskurser frÄn MÀlardalens Högskola. Nu nÀr jag kommit igÄng med kursen Àr jag mer hoppfull! Kursen Àr upplagd pÄ sÄ sÀtt att man under nÄgra veckor fokuserar pÄ ett tema inom kriminallitteraturen (t ex Svensk kriminallitteratur under 1900-talet: Pusseldeckare eller Barn- och ungdomsdeckare) och lÀser bÄde skönlitterÀra böcker och akademiska texter inom temat.