Sista bokaktiviteterna 2011

PÄ Ärets sista dag Àgnade jag mig Ät följande bokrelaterade aktiviteter:

Powerwalk och lyssnade pÄ Jag Àr Zlatan som ljudbok.

LÀste lite i boken Livskraft av Helena Nyblom. Boken handlar om olika aspekter av hÀlsa. Boken innehÄller Àven en del recept och utifrÄn ett av boken recept gjorde vi en ananassmoothie.

NÀr jag ser tillbaka pÄ Äret som gÄtt Àr jag vÀldigt nöjd med de böcker jag lÀst. Nu hoppas jag att 2012 blir minst lika bra som 2011 har varit!

Gott Nytt År!

Tillbakablick: Mars 2011

MarslÀsningen dominerades av Murakamis FÄgeln som vrider upp vÀrlden.  Jag lÀste boken och följde bÄde P1:s och Kafka pÄ jobbets bokcirklar om boken. VÀldigt roligt och engagerande!

Förutom FÄgeln som vrider upp vÀrlden var mÄnadens bÀsta lÀsupplevelse I havet finns sÄ mÄnga stora fiskar av Sara Lövestam. MÄnadens sÀmsta var Strindbergs stjÀrna av Jan Wallentin. Jag gillade verkligen inte historien, tyvÀrr hamnar nog Strinbergs stjÀrna bland de sÀmsta böckerna jag nÄgonsin lÀst.

Äntligen kom jag ivĂ€g till Karen Blixen Museet!

Att Springa  av Maria Sveland lyssnade jag pÄ som ljudbok och den var obehagligt bra. Jag lÀste min första grafiska novell nÄgonsin The Night Bookmobile av  Audrey Niffenegger. Jag blev inte besviken! Och jag retade min pÄ Michael Beard i  Ian McEwans senaste bok Hetta. Jag hade föresatsen att delta i Murakami Challange, men det blev inget med det eftersom jag glömde bort det.

 

Tillbakablick: Februari 2011

Februari 2011 var mÄnaden dÄ vi planerade en resa till Tokyo som blev instÀlld och ersatt med en resa till New York. Men att Japan var pÄ tapeten mÀrks nÀr det gÀller lÀsandet. Jag köpte och lÄnade massor med böcker om Japan och Tokyo.

Jag lÀste halva En geishas liv av  Kiharu Nakamura med den var kass och jag orkade inte lÀsa ut den. BÀttre var ungdomsboken Skicka vidare av Hiroshi Ishizaki. Jag bekantade mig med Japans historia med hjÀlp av Japans historia  av Ingemar Ottosson och Thomas Ekholm. Informativ men lite trÄkig. Jag blev inte helt övertygad av Tokyo natt av Elin Lindqvist.

Döden pÄ en blek hÀst var bÄde originell och intressant, men höll inte riktigt hela vÀgen. Jag tyckte att den tappade pÄ slutet. Men  helt klart lÀsvÀrd.

Den sjÀtte gudinnan av Karin Alfredsson utspelade sig i Indien och var bÄde spÀnnande och oroande.

Offerrit av Johannes KÀllström föll mig inte alls i smaken men jag imponerades av hans sÀtt att skapa en lÀskig stÀmning.

Jag lÀste boken Tusen gÄnger starkare och sÄg filmen. Gör det du ocksÄ!

Tillbakablick: Januari 2011

SÄ hÀr i slutet av Äret ska jag ta en titt pÄ vad jag lÀst under 2011.

Januari 2011 var en bra lÀsmÄnad. Jag lÀste ut Norweigan Wood av favoriten Murakami och konstaterade att det var en av de bÀsta böcker jag lÀst. Under 2012 ser jag fram emot att lÀsa Kafka pÄ stranden och Àven pÄbörja IQ84-serien.

Jag lÀste Röda hÀnder av Jens Christian Gröndahl och konstaterade att den inte riktigt höll mÄttet. Inte alls lika bra som Lucca.

Jag fastnade i ljudboken Caipirinha med döden av Maria Ernestam och blev imponerad av denna originella historia.

Jag bekantade mig med Paul Auster genom hans bok Orakelnatt och försatte att utforska Curtis Sittenfeld med att lÀsa hennes debutroman I en klass för sig.

Bokhylla pÄ g

Det Àr inte mÄnga böcker som har hunnit sÀttas upp i bokhyllan Ànnu. Det som Àr pÄ plats sÄ hÀr lÄngt Àr mina Murakamiböcker, min lilla jordglob och nÄgra av mina olÀsta böcker.

Pojken i hiss 54

Pojken i hiss 54 Àr Karin Alfredssons femte bok om lÀkaren Ellen Elg. Denna gÄng befinner sig Ellen tillsammans med sin familj i Dubai. Hennes man Börn ska jobba i Dubai och Ellen och barnen Nadia och Nisse Àr med honom.

Pojken i hiss 54 har flera parallella handlingar. I Pakistan beskylls den 12-Ärig flickan Zubaida för att ha förlorat sin familjs heder och priset hon mÄste betala för att familjens heder ska ÄterupprÀttas Àr det högsta av dem alla.

Zubaidas storebror Mumtaz jobbar som chaufför i Dubai. Under en tur i öknen kör han Ellen och hennes familj. Mumtaz och Ellen blir vittnen till hur en man blir torterad…Förutom detta problem mĂ„ste Mumtaz ta sig hem till Pakistan för att rĂ€dda sin syster och sin familjs heder.

Genom sitt hembitrÀde Jhasmin kommer Ellen i kontakt med nÄgra av Dubais gÀstarbetare som behandlas oerhört illa av sina arbetsgivare. DÀr finner Ellen att hennes kunskaper som lÀkare kommer till anvÀndning.

Som alltid med Alfredssons böcker Àr Pojken i hiss 54 viktig, insiktsfull och vÀldigt spÀnnande. Rekommenderas!

 

 

 

Vi ses pÄ Place de la Sorbonne

Jag pausar bÄde Kennedys och Ellens öden och ger mig i kast med en liten bok med vacker omslag  Vi ses pÄ Place de la Sorbonne av Justine Levy.

En sorgsen bok pÄ 172 sidor om en relation mellan mor och dotter som Àr allt annat en trygg och harmonisk. Den kantas av svek, uppbrott och försoning. Jag hade nog inte förvÀntat mig att det skulle vara sÄ sorglig som den var. Samtidigt Àr det en historia som visar pÄ relationers komplexitet att de trots svek och besvikelser ofta lever ett hopp och en del fina minnen.

SÄ hÀr i backspegeln kÀnns det inte riktigt som rÀtt bok att lÀsa sÄ hÀr i julveckan, men trots allt Àr den lÀsvÀrd.

 

PĂ„ mitt nattduksbord

Nu har vi flyttat in och pÄ mitt nattduksbord har jag samlat en hög böcker som jag hoppas att jag snart fÄr möjlighet att lÀsa:

För ett tag sedan lÀste jag Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Jag finner Adichies författarskap vÀldigt starkt. Hennes sÀtt att berÀtta förmedlar levande, komplexa karaktÀrer och miljöer dÀr jag som lÀsare kÀnner mig nÀrvarande. SÄ trots att novellen inte Àr mitt favoritformat har jag köpt Det dÀr som nÀstan kvÀver dig. Jag hoppas pÄ en gripande och omskakande lÀsupplevelse. Dessutom Àr omslaget sÄ himla fint.

Jag har inte lÀst nÄgot av Justine Lévy, sÄ jag tÀnkte att hennes debutroman  Vi ses pÄ Place de la Sorbonne kunde vara en bra början. Den handlar om en dotter, Louise 18 Är, som sitter pÄ ett café och vÀntar pÄ sin mamma, Alice. En mamma som inte dyker upp nÀr det Àr bestÀmt. Tiden gÄr och Louise hinner bÄde fika, Àta lunch och gÄ en promenad och reflektera över sin relation till sin mamma. Vi ses pÄ Place de la Sorbonne beskrivs som en generationsroman dÀr fokus Àr uppgörelsen med en egocentrisk mamma men Àven en varm kÀrleksförklaring frÄn en dotter.

 

FjÀril i koppel har precis som Det som nÀstan kvÀver dig ett fantastiskt omslag och Àr en debutroman, precis som Vi ses pÄ Place de la Sorbonne. I FjÀril i koppel berÀttar Zinat Pirzadeh en historia inspirerad av sitt liv och sin uppvÀxt i Iran.

Jag  har aldrig lÀst nÄgot av Johanna Thydell men jag har lÀst artiklar om henne och jag tycker att hon verkar vara sÄ himla bra och vettig. Nu har jag Àntligen hennes debutroman I taket lyser stjÀrnorna i min Àgo och jag ser fram emot att lÀsa den!