Nu har jag påbörjat Mina döttrars systrar av Barbara Voors. Jag har inte läst något om dess handling utan har kastat mig rakt in i historien. Av det jag har hört hittills har jag förstått att historien kretsar kring tre systrar. Av någon, än så länge oförklarlig, anledning har en av systrarna Lucy valt att bryta med familjen för 8 år sedan. När historien börjar får familjen i Sverige veta att Lucy ligger medvetslös på ett sjukhus i New York. Systern Annie åker till henne och för att hålla henne kvar i denne värld läser hon texter som handlar om sitt eget liv och texter om systern Mimmis liv och sakta men säkert får jag som läsare veta mer om dessa personer och deras olika resor genom livet.

Av Barbara Voors har jag tidigare läst När elefanter dansar och den tyckte jag väldigt mycket om. Men sen är det som att jag glömde helt bort henne så det känns roligt att jag hittat Voors författarskap igen. Efter det jag lyssnat på Mina döttrars systrar har jag fått lust att läsa mer av henne!

Jag har lyssnat klart på Den döende detektiven av Leif GW Persson och den var över förväntan. Men då bör tilläggas att  mina förväntningar var väldigt låga. Jag började lyssna på Linda som i Lindamordet av samma författare och gav upp ganska snart. Jag tyckte den var riktigt dålig. Men eftersom Den döende detektiven fick bra kritik från många hållgav jag den en chans. Den döende detektiven är långt ifrån den bästa deckare jag läst men den hade ändå något visst och har varit ett utmärkt sällskap till och från jobbet.  Jag fattade tycke för huvudpersonen den pensionerade polisen Lars Martin Johansson och det är inte helt omöjligt att jag läser någon mer bok med honom i huvudrollen framöver.

Strinbergs stjärna av Jan Wallentin visade sig vara ett riktigt bottennapp. Jag lyssnade på boken som ljudbok men det hade inte blivit bättre om jag läst den.

Det börjar lovande och jag tänker att detta kan nog bli en både underhållande och spännande berättelse. Men nej. Det blev det inte. Strindbergs stjärna visar sig vara ett lamt försök att göra en svensk Da Vincikoden och resultatet blir ett storslaget magplask.

Men som sagt historien börjar bra, hobbydykaren Erik Hall hittar ett hundraårigt lik och ett kors på en av sina dykarexkursioner. När fynden blir kända är det många som vill få korset i sin ägo. Men därifrån går historien bara utför. Den blir osammanhängande med alldeles för många aspekter. Det blir inte fokus någonstans.

Personporträtten är platta och ointressanta eftersom de varken utvecklas eller fördjupas. Och ganska snart inser jag att jag faktiskt inte har något intresse alls för hur det kommer gå. Inte bra alls.  Så mitt tips blir helt enkelt att hoppa över den här historien.

Hetta är Ian McEwans senaste bok och den tolfte i ordningen. Efter att ha sett en intervju med författaren på Babel blev jag intresserad av denna bok. Tidigare har jag endast läst Kärlekens raseri av honom.

Huvudpersonen heter Michael Beard. Som ung fick han Nobelpriset i fysik och nu vid 53 års ålder kan han konstatera att han endast levt på efterdyningarna av att vara nobelpristagare. Han har föreläst och lånat ut sitt namn, men inte forskat eller utvecklat något nytt. Han har däremot varit väldigt aktiv när det gäller att jaga kvinnor vilket har resulterat i fem spruckna äktenskap.

Beard är en synnerligen osympatisk och egoistisk person och det är vad som gör boken läsvärd. Själva historien är mindre intressant än dess huvudperson. Läsaren får följa Beard genom hans  till stora delar misslyckade privatliv och hur han sedan försöker bygga upp sin karriär på nytt.

Detta är en bok där den största behållningen helt klart är att läsa personporträttet och utvecklingen av Michael Beard.

En intervju med Ian Mc Ewan om Hetta och annat från DN går att läsa här.

Andra bokbloggar om Hetta

Bokhora

Böckerbökcerböcker

Att Springa av Maria Sveland är en omtumlande historia om barn och ungas utsatthet, om vänskap och om vad som händer när vuxensamhället inte räcker till och sviker. En riktigt, riktigt gripande och viktigt historia.

I ljuboksversionen är det Maria Sveland själv som läser sin bok vilket fungerar alldeles utmärkt! Att springa är skriven som en vuxenbok men jag tror att även många tonåringar skulle ha stor behållning av att läsa den.

Jag gillar varken Caipirinha eller döden. Men Maria Ernestams böcker tycker jag däremot om, så jag har börjat lyssna på just Caipirinha med döden. En bok som känns både annorlunda i sitt upplägg och oväntad, jag har ingen aning om vilken riktning historien kommer att ta.

Den handlar om Erika som lever ett bra åtminstone utåt sett. Hon trivs bra med livet som innefattar ett jobb hon trivs med, vänner och sambon Tom. Allt rämnar den dagen Tom säger att han vill ta en paus från deras förhållande. När döden kommer på besök bjuder Erica in honom, vilket givetvis får konsekvenser.

Det är Eva Röse som är uppläsare av boken och jag var lite tveksam. Men än så länge fungerar det över förväntan, hon passar som Erica.

Till skillnad från Högre än alla himlar är detta en bok jag längtar till, jag lyssnar så fort jag får en chans och funderar på vart historien är på väg.

Högre än alla himlar är en ganska vardaglig berättelse om 6 vänner i 30-40 års åldern. I denna första bok av 3 får vi följa kompisgänget från millennieskiftet och tre år fram i tiden. Det tidstypiska både referenser till musik och händelser (11 september och mordet på Anna Lindh) finns med som en kuliss till berättelsen och påverkar karaktärerna på olika sätt.

Eftersom boken är ganska lång, drygt 500 sidor, finns det gott om tid att lära känna karaktärerna och deras inbördes relationer. Men trots denna fördel är det ingen bok jag fastnar för helt. Jag har lyssnat på ljudboken på väg till och från jobbet men har inte känt någon längtan till att lyssna på den vid något annat tillfälle. Det har liksom räckt.Det är trevligt att lära känna och följa karaktärernas liv, men berättelsen skapar inget sug efter att få veta mer. Därmed är jag inte helt säker på att jag kommer att lyssna på eller läsa de kommande två böckerna.

Uppläsare av ljudboken är Katarina Ewerlöw och vanligtvis tycker jag hon är en av de bästa uppläsarna. Men denna gång är det lite för mycket radioteatern över uppläsningen. Jag föredrar när själva uppläsningen är lite mer nedtonad. Det drog nog ner mitt intryck av boken något.

På vägen till och från jobbet lyssnar jag på Högre än alla himlar som ljudbok.

Boken ska vara den första i en triologi som ska handla om 6 vänner som man får följa under 10 år. Bokens 6 vänner är  författaren Sanna och hennes partner börsmäklaren Victor, Stefan som jobbar på Naturvårdsverket och som är gift med Pella, Liv som är skådespelerska men som mest jobbar som servitris och Jalle som jobbar på UD och är homosexuell och som letar efter kärleken, precis som Liv. Boken börjar på nyårsaftonen 1999/2000 när hela gänget för att fira millennieskiftet tillsammans.

När jag började lyssna på boken blev jag inte så imponerad. Den drabbade mig inte på samma sätt som Louise Boije af Gennäs tidigare böcker. Men efter att ha lyssnat ett tag kommer jag in i dess rytm och uppskattar storyn. Den handlar helt enkelt om vänskap i livets med- och motgångar.

En familj som ska resa bort tillsammans över påsk. En resa till Italien som blir inställd till förmån för en vecka i ett lånat hus i Skåne. Det är upptakten i Maria Ernestams bok På andra sidan solen. På utsidan är detta en helt vanligt familj, Viola (som är bokens berättarröst) arbetar som lärare i engelska på universitetet, hennes man Axel är advokat och tillsammans har de två tonårsdöttrar.

Ganska snart blir jag varse att något inte står rätt till i familjen. Det känns som att familjen sakta men säkert är på väg mot en brytpunkt där allt kommer att krackelera. Det är både plågsamt och fängslande att följa familjens subtila förfall. Axel beter sig ofta tarvligt och klumpigt på ett sätt som är riktigt obehagligt. Hans beteende kryper under skinnet på mig.

Inte långt från huset de hyr bor Axels mamma på ett vårdhem. Under ett av besöken på vårdhemmet lär Viola känna Lea, som också bor där. De samtalar och av Lea får Viola låna några noveller som tillsammans med samtalen med Lea kommer att förändra hennes liv.

På andra sidan solen är en relationsroman som påminner mig om Ur vulkanens mun av Helena Zweigbergk. Också i denna bok åker en familj med underliggande problematik på semester och trots alla försökt att låtsats att allt är bra kommer problemen upp till ytan.

Jag tycker På andra sidan solen är en riktigt bra bok, både Leas och Violas karaktärer är  väl utmejslade,Lea är en riktigt intressant person, henne kommer jag att minnas.  Axels personlighet och beteende är riktigt obehagligt och väldigt bra beskrivet. Bokens handling är väldigt realistisk, och den innehåller det mesta så som, lögner och svek, kärlek och sorg.

På andra sidan solen är den första bok jag läser av Ernestam och det kommer att blir fler! Förmodligen fortsätter jag med Alltid hos dig, eftersom jag läste på Lilla O:s blogg att Lea är med i den boken också!

Jag lyssnade på boken som ljudbok vilket fungerar alldeles utmärkt. Detta är verkligen en bok i min smak och nu undrar jag ju varför jag inte läst Ernestam tidigare?

Mer om Maria Ernestam finnes på hennes hemsida.