HuvudjÀgarna

Nu i dagarna lyssnade jag klart pÄ HuvudjÀgarna av  NesbÞ som Àr en fristÄende bok. IstÀllet för polisen Harry Hole Àr det headhuntern Roger Brown som stÄr i centrum. Roger Àr en av Norges bÀsta hedhunters och han jobbar pÄ en exklusiv rekryteringsfirma som hittar de perfekta kandidaterna för toppjobb i det norska nÀringsliv.

Trots en vÀlpolerad yttre fasad med ett prestigefyllt jobb, en vacker fru och stor villa Àr Rogers liv inte sÄ bra som det verkar. För att hÄlla sin och fruns lyxiga livsstil flytande Àgnar sig Roger Ät en mindre legal verksamhet.

Det Àr dock inte förrÀn Clas Greve kommer in i Rogers liv som det gÄr riktigt snett. Roger finner Clas Greve perfekt för ett chefsjobb som ska tillsÀttas och allt verkar frid och fröjd tills det sakta men sÀkert gÄr upp för Roger att Clas har en helt egen agenda. En agenda som kommer att resultera i total katastrof för Roger.

Under lyssnandets gÄng var jag inte alls imponerad av HuvudjÀgarna. Tyckte inte alls att den nÄdde upp till böckerna om Harry Hole (speciellt Rödhake). Jag fick heller ingen bild av vart boken var pÄ vÀg och den blev mer och mer osannolik för varje kapitel. Det Àr en spÀnnande och blodig berÀttelse som mÄlas upp i rasande fart.  NÀr boken Àr slut och alla bitar har fallit pÄ plats mÄste jag erkÀnna att den Àr vÀldigt smart, hur alla pusselbitar hamnar pÄ plats tillslut.

Det kÀnns verkligen som en bok gjord för att omvandlas till film, vilket ju Àr gjort. Jag tror till och med att storyn passar bÀttre som film. I mars nÀr HuvudjÀgarna gÄr att hyra har jag planer pÄ att ta reda pÄ vilket format som passar HuvudjÀgarna bÀst enligt mig.

 

 

Water for Elephants_boken

Jag köpte bÄde boken och filmen i julklapp Ät mig sjÀlv och nu Àr dÄ boken utlÀst och jag mÄste sÀga att jag Àr besviken.

Inte sÄ konstigt kanske nĂ€r jag ett fram emot att lĂ€sa boken vĂ€ldigt lĂ€nge och det stĂ„r pĂ„ baksidan att den Ă€r utsedd till Ă„rets roman och Ă„rets bok. Det stĂ„r dock inte av vem… I alla fall hade jag höga förvĂ€ntningar och dessa infriades inte.

SjÀlva grunden för historien Àr bra. Den utspelar sig under 1931 i USA under depressionen och cirkusen Bröderna Benzinis spektakulÀra cirkusshow Àr platsen för historien.  Jacob Jankowski skulle egentligen blivit veterinÀr och jobbat pÄ sin fars praktik men ödet ville nÄgot annat och av en slump hamnar han just pÄ Bröderna Benzinis cirkustÄg. Han Àr nÀra att bli avkastad nÀr cirkusdirektören August fÄr veta att han Àr veterinÀr fÄr han stanna och jobba pÄ cirkusen. Givetvis uppstÄr tycke mellan Jacob och cirkusens stjÀrna ryttarinnan Marlena som Àven Àr Augusts fru. Livet pÄ cirkusen blir dÀrmed ganska komplicerat.

So far so good, egentligen finns det mÄnga ingredienser som tillsammans skulle kunna utgöra en riktigt bra historia. Men pÄ nÄgot sÀtt kÀnns det som att jag bara fÄr skelettet och ingen fullskalig berÀttelse. Jag blir inte riktigt engagerad i mÀnniskoödena och jag tror inte pÄ karaktÀrerna, dÀrmed blir historien ganska platt.

 

En cirkussöndag

I dag har jag mest varit hemma och skrotat runt, druckit kaffe och lÀst Water for Elephants av Sara Gruen.

Början pÄ Water for Elephants Àr i princip identisk med början pÄ HBO:s tv-serie Carnivàle. En ung man fÄr sin framtid slagen i spillror och fÄr av en slump möjlighet att följa med och jobba pÄ en kringresande cirkus/karneval. DÀrifrÄn tar de historierna olika vÀndningar. BÄda historierna utspelar sig under depressionen i USA.

 

 Jacob Jankowski Àr den manlige huvudrollen i Water for Elephants tanken var att han skulle bli veterinÀr och jobba pÄ familjens veterinÀrklinik. Men ödet ville nÄgot annat och nÀr cirkusdirektören fÄr veta att Jacob studerat till veterinÀr blir han ett vÀlkommet tillskott till Bröderna Benzinis spektakulÀra cirkusshow.

Historien berÀttas i form av tillbakablickar som Jacob gör nÀr han Àr runt 90 Är och bor pÄ ett Älderdomshem. Jag upplever historien som ganska trög i starten och jag dras inte med som jag trodde att jag skulle göra. Men bit för bit vÀxter historien, karaktÀrna blir mer komplexa och intrigerna tydligare.

Jag gav mig sjÀlv boken och filmen i julklapp och nu Àr planen att i vanlig ordning först lÀsa boken och sedan se filmen. 

Revolutionary Road

PÄ min att lÀsa-lista finns bland andra Richard Yates nu finns det sÄ mycket pÄ den listan att jag valde att se filmen innan jag lÀste boken och jag Àr inte besviken. Filmen var riktigt bra.

 

Filmen och boken kretsar kring April och Franks relation. De Àr gifta och har lÀmnat livet i New York och bor nu i  ett hus Connecticut med sina tvÄ barn. PÄ ytan verkar allt bra men varken April eller Frank Àr nöjda med den utveckling deras liv har tagit. RÀddningen ser ut att bli en flytt till Paris, de ska helt enkelt bryta upp frÄn sitt förutsÀgbara förortsliv och byta det mot ett spÀnnande liv i Europa. Men saker och ting blir ju sÀllan som man tÀnkt sig.

 

Norwegian Wood som film

NÄgon dag efter premiÀren var jag och sÄg filmatiseringen av Murakamis  Norwegian Wood. Jag var laddad till tusen och full av förvÀntningar.

Filmen var oerhört vacker och vÀlgjord, vÀrd att se om man gillade boken. Men nÀr det gÀllde sjÀlva historien och karaktÀrerna sÄ blev dessa mer levande i boken. SÄ ska man vÀlja en av de bÄda Àr boken att föredra, precis som det brukar vara.

Mina eftermiddagar med Margueritte

En söndagseftermiddag nÀr vÀdret var pÄ dÄligt humör, flydde vi den verkliga vÀrlden  och gick pÄ söndagsbio för att se Mina eftermiddagar med Margueritte.Vi tillbringade en fin stund i en mindre fransk stad tillsammans med den gamla damen och litteraturÀlskaren Margueritte och den inte helt kvicktÀnkte men godhjÀrtade Germain. De trÀffas pÄ en parkbÀnk och en otippad vÀnskap uppstÄr. Navet i deras samtal blir böcker och de resor som berÀttelser tar med lÀsaren eller lyssnaren pÄ.

Mina eftermiddagar med Margueritte Àr en mÄ bra-historia som tar en med till ett soligt Frankrike lÄngt borta frÄn mulet vintervÀder toppat med en iskall vind. Det var en mysig film om udda vÀnskap och böckers möjlighet att vidga mÀnniskors vÀrldar. JaglÀmnade bion med ett leende pÄ lÀpparna och en bra kÀnsla i kroppen.

Filmen Ă€r baserad pĂ„ en bok ( La tĂȘte en friche) skriven av den franska författarinnan Marie-Sabine Roger.

Tusen gÄnger starkare: bok & film

Tusen gÄnger starkare Àr en viktig och relevant historia om en helt vanligt niondeklass i Sverige. Boken skrevs Är 2006 av Christina Herrström och 2010 blev den Àven film.

Handling

Historiens berÀttarröst tillhör Signe. Hon Àr en ganska vanlig högstadietjej som Àr lite blyg, tillbakadragen och vÀldigt duktig i skolan. Hon följer de oskrivna regler som gÀller i en helt vanlig svensk högstadieklass. I klassen finns den vanliga uppdelningen av coola tjejer och killar, de mobbade, plugghÀstarna och den gÄr massan av individer som bara existerar. Livet gÄr sin gilla gÄng tills Saga börjar i klassen och dÄ förÀndras allt. Saga stÀller inte upp pÄ de rÄdande ordningen utan ifrÄgasÀtter varför killarna inte behöver plocka undan efter bildlektionerna och varför de fÄr ta mest plats pÄ lektionerna. Till en början stöds Sagas sÀtt att vara av lÀrarna och de ser henne som ett positivt inflytande pÄ de övriga tjejerna i klassen. Men nÀr Àven andra tjejer tar efter Saga och börjar opponera sig mot orÀttvisorna Àr varken lÀrarna eller klassens killars sÄ positivt instÀllda lÀngre.

Tankar om boken

Som bok upplevde jag Tusen gÄnger starkare som ganska medelmÄttig under sjÀlva lÀsandet men som vÀxte i mitt medvetande efter att den var utlÀst och som jag i efterhand uppskattade vÀldigt mycket. Jag tror frÀmst det beror pÄ att det Àr en ungdomsbok skriven av en vuxen, ingen fel i det, men i detta fallet fÄr det till följd att sprÄket kÀnns krystat och inte helt trovÀrdigt. Men trots det Àr boken angelÀgen dÄ den tar upp klassrummets hierarki. Om tjejers roller och vad som hÀnder nÀr de gör som killarna gör. Hur vi bemöter tjejer och killar olika beroende pÄ vÄra förvÀntningar av deras handlingar.

Tankar om filmen

Till skillnad frÄn boken sÄ trÀffade filmen mig kraftfullt och direkt, den Àr jobbig, rolig och hoppfull. Att jag upplever filmen som sÄ otroligt bra har frÀmst 2 förklaringar. Dels Àr skÄdespelarna vÀldigt trovÀrdiga i sina roller och dels följer filmen bokens upplÀgg vilket fungerar vÀldigt vÀl. I boken hÀngde jag upp mig pÄ sprÄket som inte kÀndes helt trovÀrdigt men i filmen fungerade det vÀl.

LĂ€s den eller se den!

TvÄ filmer jag lÀngtar efter

Jag har fÄtt veta att tvÄ böcker jag tycker mycket om har blivit film!

Norwegian Wood, den har Ànnu inte kommit till Sverige, men vill du lÀsa om filmen, dess handling och tillkomst finns hÀr en blogg. Efter att ha sett trailern kan jag konstatera att den bild jag gjort mig av miljöerna, stÀmningen och karaktÀrerna givetvis Àr en helt annan. Men jag tror att den tolkning som gjort av filmmakarna Àr vÀldigt fin och att det finns plats för bÄda tolkningarna hos mig!

Inte heller No och jag har kommit till Sverige Àn. Jag lÀste nyheten och sÄg trailern pÄ bokhora och jag har en kÀnsla av att jag kommer tycka vÀldigt bra om filmen.

Nu hoppas jag bara att vĂ€ntan pĂ„ filmerna inte blir allt för lĂ„ng…

Capote som film

Jag har sett filmen Capote om den amerikanske författaren Truman Capote och tiden dÄ hans skrev sin mest kÀnda bok In Cold Blood.

Filmen var riktigt snyggt gjord och pÄ bjöd en intressant historia. Filmen gjorde mig intresserad av boken, men Àn mer av författaren sjÀlv. SÄ nu funderar jag pÄ att antingen lÀsa In Cold Blood eller en biografi om Herr Capote (med det talande namnet Capote, en biografi), skriven av Gerald Clark.

Om det ÀndÄ vore sant som film

Om det ÀndÄ vore sant har ocksÄ blivit film, med namnet Just Like Heaven.

Huvudstoryn Àr den samma. LÀkaren Elizbeth ( spelad av Reese Wiitherspoon) rÄkar ut för en olycka och hamnar i koma. Men hennes ande lever kvar utanför kroppen och  av nÄgon outgrundlig anledning kan hon endast kommunicera med Arthur, en landskapsarkitekt (spelad av Mark Ruffalo) som flyttat in i hennes lÀgenhet. Genom en rad komiska och drÄpliga situationer försöker de  reda ut vad som har hÀnt Elizabeth och om det finns nÄgon möjlighet för henne att tillfriskna. Medan boken fokuserar mer pÄ Arthur och hans liv handlar filmer mer om samspelet mellan Elizabeth och Arthur.  Filmen Àr som de flesta amerikanska romantiska komedier, smÄ trevlig sÄ lÀnge den varde men lÀmnar inget bestÄende intryck. Lite som boken faktiskt.

PÄ plussidan ligger att det alltid Àr intressant att se hur boken gör sig som film. Och vilka delar av boken man har valt att lÀgga fokus pÄ i filmen.