Jag har tre nya böcker på gång! 

Två av dessa handlar om människan men är varandras motsatser samtidigt som de kompletterar varandra. Den ena handlar om ensamhet, den andra om det mänskliga samspelet.

Den första heter Tid att vara ensam och är skriven av Patricia Tudor-Sandahl och handlar precis som titeln antyder om ensamhet. Bokens syfte är att få människor att trotsa rädslan och försöka sig på stunder av självvald ensamhet.

Den andra boken heter Pinocchioeffekten och är skriven av Henrik Diamant och Mikael Zethelius. Fenomenet pinocchioeffekten har fått sitt namn efter marionettdockan Pinocchio och går ut på att människor reagerar på ett förutsägbart sätt i olika situationer. Som en marionett styrd av osynliga trådar. I boken utforskas pinocchioeffekten bland annat  i förhållande till människans åsikter, övertalningsförmåga, pengar och vänner.

Den tredje boken är helt skild från de fösta två, det är en roman som heter Ristat i damm (Ask the Dust) och skrevs 1939 av författaren John Fante.

När jag under sommaren har köpt färdigplockade bär har jag funderat på vem som har plockat dessa. Kanske beror dessa tankar på en bok som jag började läsa för ett tag sedan men inte kommit så lång med ännu. Den heter Två husvagnar och är skriven av Marina Lewycka.

Boken handlar i korta drag om Irina som kommer till England från Ukarina i hopp om att skapa sig ett bättre liv. Hon hamnar som jordgubbsplockare på den engelska landsbyggden där hon träffar en brokig skara människor från olika delar av världen. Då jag endast läst 20 sidor av boken kan jag inte uttala mig om den ännu.

I helgen blev  ännu en sommaraktivitet avverkad. Det har plockats hallon, hela 2 kilo blev det på självplock!

Det var så roligt att jag  seriöst funderar på att göra det till en årlig tradition. Jag gillar att plocka bär och frukter, kanske slår det an på någon gen från förr, att skörda och hamstra inför hösten.

Efter helgens upplevelse blev jag så triggad på att plocka ätbarheter att jag funderar på att plocka äppeln på självplock när säsongen startar i augusti!

…att komma in i boken Min älskares älskarinna av Maggie O’Farrell. Men det visade sig vara värt kämpandet!

Efter att ha läst hennes första bok Bara Alice blev jag helt förtrollad, både av historien och hennes sätt att skriva. 

Bara Alice

Min älskares älskarinna

O’Farrells uppföljare heter alltså Min älskares älskarinna och i denna bok får vi träffa Lily som efter en väldigt kort bekantskap med Marcus flyttar in i hans lägenhet som inneboende. Intresse uppstår mellan de båda men deras relation kompliceras av att Lily får en spöklik känsla av att någon annans närvaro i lägenheten. Denna person som lämnat synliga och osynliga avtryck i lägenheten visar sig vara Marcus före detta flickvän Sinead. Vad som skett vill Marcus inte prata om, men varför?

Berättelsen gjorde mig definitivt intresserad i början men sen gick den på tomgång ett bra tag. Vad som trots allt fick mig att fortsätta läsa var att jag kände ett sug efter att få veta mer om bokens karaktärer och vart handlingen skulle ta vägen.

Jag upplevde språket som rörigt emellanåt och undrar om det kan ha med översättningen att göra? Men så ibland kontrasteras det röriga språket med klockrena meningar, sådana som är värda att stryka under!

En intressant aspekt av boken är dess berättarperspektiv som skiftar. O’Farrell använder sig både av förstaperson och tredjeperson. Även tidsperspektivet skiftar. Bokens händelser utspelar sig i nutid med många tillbakablickar så det gäller att hålla reda på var i tiden man befinner sig.

…Det blod som spillts nu när den är utläst. Läste de sista sidorn när jag väntade på bussen och när jag åkte bussen hem. Det är ett mirakel att jag kom på rätt buss och av på rätt hållplats…

Det är något med Åsa Larssons sätt att skriva som tilltalar mig. Skriva, både när det gäller hur hon bygger upp berättelsen, skapar och utvecklar sina karaktärer samt språket. Jag kan inte vara mer specifik men det funkar, hon har ett bra flyt.

I denna andra bok i Åsa Larsson serie om advokaten Rebecka Martinsson är hon tillbaka i sina hemtrakter runt Kiruna i ett arbetsrelaterat ärende. Men hon blir involverad i sökandet efter prästen Mildreds mördare. Precis som i första boken får vi även möta polisinspektör Anna-Maria Mella.

Jag gillar att Det blod som spillts i stor utträckning undersöker människans psyke och handlande både i förhållande till sig själv och till andra. Ett exempel är att de psykologiska aspekterna av det som huvudpersonen Rebecka råkade ut för i första boken (jag tänker inte avsölja vad…) hänger med även i denna bok. Det blir en realistiskt skildring att svåra saker bearbetas och inte bara gölms bort när nästa bok tar vid.

Jag måste erkänna att till en början var jag lite skeptiskt till att böckerna utspelar sig i Norrland. Jag tänkte “hur kul kan det bli?”. Men ack så fel jag hade. Åsa Larsson skildrar naturen och omgivningarna på ett trollskt sätt som fått mig att längta norrut…..

I veckan klarades en av sommarens traditioner av – utomhusbio!  Filmen som visades var Slumdog Millionaire.

Slumdog Millionaire är baserad på en bok av Vikas Swarup. 

Filmen handlar om  Jamal, en ung killes hårda uppväxt i ett av Mumbais slumområde. Efter att ha deltagit i tvprogrammet Vem vill bli miljonär? blir han  arresterad eftersom det verkar osannolikt att en fattig föräldralös kille som aldrig har gått i skola 

Filmen är uppbyggd på så vis att den skildrar Jamal liv utifrån de situationer som han upplevt där han lärt sig svaren på frågorna.

Då jag såg filmen gick mina tankar mer än en gång till boken Shantaram som till stor del utspelar sig i Mumbais slum. På något sätt blev min uppfattning om Shantaram mer levande tack vare bilderna från Slumdog Millionaire.

Så vad tyckte jag då om filmen? Riktigt bra, helt klart sevärd!  Jag förstår att den fått 8 Oscars. Upplägget, storyn, skådespelarna och musiken var super! Ska nog läsa boken så småning om. Även om det blir i “fel ordning”, brukar läsa boken först och sedan se filmen.

eller läst en tidning omöjligt kan kunna svaret på frågorna.

…måste väl ändå vara att läsa!

Att läsa är inte väderbetingat

Billigt

Kunskapsinhämtande

Roande

Ett trevligt sällskap

En bok kräver ingen motperstation

Utbytbar om man skulle ha oturen att välja en tråkig

Ja, nu när jag tänker på det är läsande den ultimata aktiviteten året om!

Trots att jag har en (inte så liten) hög med olästa böcker så finns det några som inte ingår i högen och som jag längtar efter att läsa:

Ängelns lek av Carlos Ruiz Záfon

Ängelns lek är Záfons andra bok. Den första heter Vindens skugga. När jag började läsa den blev jag inte så imponerad men den växte och när den var utläst hamnade den bland de bästa böckerna jag läst. Inte så konstigt att jag längtar efter att läsa Záfons andra bok.

Precis som Vindens skugga utspelar sig Ängelns lek i Barcelona. Tiden är 1920-talet och huvudpersonen är den unge författaren David Martín. Det sägs att även i denna bok lyckas Záfon skapa en fascinerande historia. 

Igelkottens elegans av Muriel Barbery 

Muriel Barbery är en författare jag inte ens visste existerade innan hon skrev Igelkottens elegans. Boken utspelar sig i Paris. Huvudpersonerna är 12-åriga Paloma Josse som tycker att livet är absurt, känner sig inte älskad och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin trettonårsdag och  portvakten Renée Miche soml är en självlärd älskare av konst, musik, filosofi och litteratur. Hon lever sitt liv diskret bakom en övertygande schablonbild, den vresiga och obildade portvakten.

Bokens omslag är så fint!

Lyckan är en sällsam fågel av Anna Gavalda

 Anna Gavaldas bok Tillsammans är man mindre ensam (som också blev film) är en av de bästa böcker jag läst så därför är det givet att jag längtar efter att få läsa uppföljaren. Även den kommer att handla om människor som livet inte varit så snällt mot men som finner styrka i varandra.

Att Gavalda har ett sinne för språk blir tydligt bara genom titeln, i översättning Lyckan är en sällsam fågel, orginaltiteln är La Consolante.