Caipirinha med döden

Jag gillar varken Caipirinha eller döden. Men Maria Ernestams böcker tycker jag dÀremot om, sÄ jag har börjat lyssna pÄ just Caipirinha med döden. En bok som kÀnns bÄde annorlunda i sitt upplÀgg och ovÀntad, jag har ingen aning om vilken riktning historien kommer att ta.

Den handlar om Erika som lever ett bra Ätminstone utÄt sett. Hon trivs bra med livet som innefattar ett jobb hon trivs med, vÀnner och sambon Tom. Allt rÀmnar den dagen Tom sÀger att han vill ta en paus frÄn deras förhÄllande. NÀr döden kommer pÄ besök bjuder Erica in honom, vilket givetvis fÄr konsekvenser.

Det Àr Eva Röse som Àr upplÀsare av boken och jag var lite tveksam. Men Àn sÄ lÀnge fungerar det över förvÀntan, hon passar som Erica.

Till skillnad frÄn Högre Àn alla himlar Àr detta en bok jag lÀngtar till, jag lyssnar sÄ fort jag fÄr en chans och funderar pÄ vart historien Àr pÄ vÀg.

Höger Àn alla himlar

Högre Àn alla himlar Àr en ganska vardaglig berÀttelse om 6 vÀnner i 30-40 Ärs Äldern. I denna första bok av 3 fÄr vi följa kompisgÀnget frÄn millennieskiftet och tre Är fram i tiden. Det tidstypiska bÄde referenser till musik och hÀndelser (11 september och mordet pÄ Anna Lindh) finns med som en kuliss till berÀttelsen och pÄverkar karaktÀrerna pÄ olika sÀtt.

Eftersom boken Àr ganska lÄng, drygt 500 sidor, finns det gott om tid att lÀra kÀnna karaktÀrerna och deras inbördes relationer. Men trots denna fördel Àr det ingen bok jag fastnar för helt. Jag har lyssnat pÄ ljudboken pÄ vÀg till och frÄn jobbet men har inte kÀnt nÄgon lÀngtan till att lyssna pÄ den vid nÄgot annat tillfÀlle. Det har liksom rÀckt.Det Àr trevligt att lÀra kÀnna och följa karaktÀrernas liv, men berÀttelsen skapar inget sug efter att fÄ veta mer. DÀrmed Àr jag inte helt sÀker pÄ att jag kommer att lyssna pÄ eller lÀsa de kommande tvÄ böckerna.

UpplÀsare av ljudboken Àr Katarina Ewerlöw och vanligtvis tycker jag hon Àr en av de bÀsta upplÀsarna. Men denna gÄng Àr det lite för mycket radioteatern över upplÀsningen. Jag föredrar nÀr sjÀlva upplÀsningen Àr lite mer nedtonad. Det drog nog ner mitt intryck av boken nÄgot.

TvÄ filmer jag lÀngtar efter

Jag har fÄtt veta att tvÄ böcker jag tycker mycket om har blivit film!

Norwegian Wood, den har Ànnu inte kommit till Sverige, men vill du lÀsa om filmen, dess handling och tillkomst finns hÀr en blogg. Efter att ha sett trailern kan jag konstatera att den bild jag gjort mig av miljöerna, stÀmningen och karaktÀrerna givetvis Àr en helt annan. Men jag tror att den tolkning som gjort av filmmakarna Àr vÀldigt fin och att det finns plats för bÄda tolkningarna hos mig!

Inte heller No och jag har kommit till Sverige Àn. Jag lÀste nyheten och sÄg trailern pÄ bokhora och jag har en kÀnsla av att jag kommer tycka vÀldigt bra om filmen.

Nu hoppas jag bara att vĂ€ntan pĂ„ filmerna inte blir allt för lĂ„ng…

Orakelnatten av Auster

Orakelnatten Àr utlÀst och mina tankar kring den Àr blandade. Det Àr en historia med en stark början som det Àr omöjligt att vÀrja sig för, man dras med i den historia som mÄlas upp.

Det Àr en historia med mÄnga lager. Den kan liknas vid en babushka, en rysk docka som gÄr att dela och inuti finns en lite mindre docka och inuti henne en Ànnu mindre docka.

Navet i Orakelnatten Àr författaren Sidney Orr. NÀr boken tar sin början hÄller han pÄ att ÄterhÀmta sig frÄn en allvarlig sjukdom. Under en av sin dagliga promenader hittar han en liten pappershandel dÀr han inhandlar en blÄ skrivbok frÄn Portugal. I skrivboken börjar han författa den första historien han skrivit pÄ vÀldigt lÀnge. I berÀttelsen han skriver finns en bok som han kallar Orakelnatten. Parallellt med denna berÀttelse försöker sig Sid Àven pÄ att skriva ett filmmanus. Det han skriver och hans verkliga liv lÀnkas samman pÄ olika mer eller mindre otroliga sÀtt.

IdĂ©erna som boken bygger pĂ„ Ă€r bĂ„de originella och intressanta, Auster kan verkligen konsten att berĂ€tta. TyvĂ€rr upplever jag det som att historien tappar lĂ€ngs vĂ€gen och att slutet och “upplösningen” inte motsvara mina förvĂ€ntningar. FörvĂ€ntningar som var ganska höga med tanke pĂ„ att början Ă€r riktigt bra. NĂ€r sista sidan Ă€r lĂ€st kĂ€nner jag lite “jaha, det var det”. Men trots det var det en fin lĂ€supplevelse och jag tĂ€nker att det kanske Ă€r jag som har missat nĂ„got? Kanske kommer jag att lĂ€s om den nĂ„gon gĂ„ng för att kunna besvara frĂ„gan.

Jag kommer att fortsÀtta lÀsa Auster och nÀst pÄ tur stÄr New York-triologin som redan vÀntar i min bokhylla. Men det fÄr vÀnta ett tag. Jag brukar inte lÀsa flera böcker av samma författare efter varandra.

Röda HÀnder

Handlingen i Röda HÀnder pendlar mellan att utspela sig pÄ 1970-talet och  i nutid. Historiens huvudperson Àr en man som under sin studietid pÄ 70-talet arbetade extra pÄ HovedbanegÄrdens turistinformation i Köpenhamn. DÀr hjÀlper han en tjej att hitta ett hotellrum och de trÀffas Àven ett par gÄnger. Innan hon hastigt försvinner ur hans liv fÄr han en nyckel till ett förvaringsfack pÄ HovedbanegÄrden av henne. Hans liv gÄr vidare men han slutar aldrig att undra över den unga kvinnan han trÀffat. 15 Är senare korsars deras öden Äter och parallellt med deras liv i nutid uppdagas historien om vem hon egentligen var.

Röda HÀnder Àr det tredje boken jag lÀser av den danske författaren Jens Christian Gröndahl. Den första boken jag lÀste var Lucca och den gjorde ett vÀldigt starkt intryck pÄ mig. Den hamnar pÄ listan bland de bÀsta böcker jag lÀst. Den andra boken hette Tystnad i oktober och den minns jag knappt. Och nu har jag alltsÄ lÀst Röda HÀnder, den hamnar nog mitt emellan de föregÄende.

I denna bok Àr Gröndahls starkaste kort sprÄket. Det Àr vackert, mÄnga gÄnger poetiskt. TyvÀrr dÀmpas dessa intryck av att varken historien eller karaktÀrerna hÄller hela vÀgen. Jag tror det Àr medvetna val frÄn författarens sida att inte berÀtta för mycket, att lÄta en hel del vara dolt. Men för mig för det en negativ effekt. Jag upplever det som att boken saknar substans.

SÄ efter 3 lÀsta böcker av författaren kan jag konstatera att Lucca fortfarande Àr den överlÀgset bÀsta.

Filmatisering av bibliotekstjuven

För nÀstan ett Är sedan lyssnade jag pÄ Jesper Huors radiodokumentÀr Bibliotekarien. Den handlar om en man som arbetar pÄ kungliga biblioteket och som i största hemlighet börjar stjÀla vÀrdefulla böcker. Nu har SVT gjort en miniserie i tre delar om  boktjuven och jag hoppas att den Àr bra.

Gustav SkarsgÄrd i rollen som boktjuv

Nu stÄr jag i valet och kvalet om jag ska se sista delen av Jane Austens Emma (ocksÄ SVT) eller första delen av Bibliotekstjuven, SVTplay Àr en riktigt favorit!

Capote som film

Jag har sett filmen Capote om den amerikanske författaren Truman Capote och tiden dÄ hans skrev sin mest kÀnda bok In Cold Blood.

Filmen var riktigt snyggt gjord och pÄ bjöd en intressant historia. Filmen gjorde mig intresserad av boken, men Àn mer av författaren sjÀlv. SÄ nu funderar jag pÄ att antingen lÀsa In Cold Blood eller en biografi om Herr Capote (med det talande namnet Capote, en biografi), skriven av Gerald Clark.

The Night Bookmobile & lite kurslitteratur…

Samtidigt som jag sitter och klurar pÄ sista inlÀmningsuppgiften till min distanskurs Kreativt skrivande: att skriva för barn och unga planerar jag framÄt och har bestÀllt nÄgra kursböcker till  fortsÀttningskursen som börjar i slutet av januari. Och eftersom jag ÀndÄ skulle bestÀlla tÀnkte jag att det var lika bra att anvÀnda mitt julklappspresentkort sÄ jag klickade Àven hem The Night Bookmobile av Audrey Niffenegger! Den verkar helt enkelt underbar och Àn mer övertygad blev jag efter att ha lÀst Bokbabbels och Bokomatens tankar om den. Kan knappt vÀnta tills den dimper ner i brevlÄdan!

Men eftersom det kommer att dröja Ă„tminstone nĂ„gra dagar innan den kommer ska jag Ă„tergĂ„ till att jobba pĂ„ min inlĂ€mningsuppgift…sĂ„ att jag med gott samvete kan lĂ€sa The Night Bookmobile nĂ€r den vĂ€l anlĂ€nder!