PÄ ljudboksfronten: Mina döttrars systrar

Nu har jag pÄbörjat Mina döttrars systrar av Barbara Voors. Jag har inte lÀst nÄgot om dess handling utan har kastat mig rakt in i historien. Av det jag har hört hittills har jag förstÄtt att historien kretsar kring tre systrar. Av nÄgon, Àn sÄ lÀnge oförklarlig, anledning har en av systrarna Lucy valt att bryta med familjen för 8 Är sedan. NÀr historien börjar fÄr familjen i Sverige veta att Lucy ligger medvetslös pÄ ett sjukhus i New York. Systern Annie Äker till henne och för att hÄlla henne kvar i denne vÀrld lÀser hon texter som handlar om sitt eget liv och texter om systern Mimmis liv och sakta men sÀkert fÄr jag som lÀsare veta mer om dessa personer och deras olika resor genom livet.

Av Barbara Voors har jag tidigare lÀst NÀr elefanter dansar och den tyckte jag vÀldigt mycket om. Men sen Àr det som att jag glömde helt bort henne sÄ det kÀnns roligt att jag hittat Voors författarskap igen. Efter det jag lyssnat pÄ Mina döttrars systrar har jag fÄtt lust att lÀsa mer av henne!

PÄ ljudboksfronten: Den döende detektiven

Jag har lyssnat klart pÄ Den döende detektiven av Leif GW Persson och den var över förvÀntan. Men dÄ bör tillÀggas att  mina förvÀntningar var vÀldigt lÄga. Jag började lyssna pÄ Linda som i Lindamordet av samma författare och gav upp ganska snart. Jag tyckte den var riktigt dÄlig. Men eftersom Den döende detektiven fick bra kritik frÄn mÄnga hÄllgav jag den en chans. Den döende detektiven Àr lÄngt ifrÄn den bÀsta deckare jag lÀst men den hade ÀndÄ nÄgot visst och har varit ett utmÀrkt sÀllskap till och frÄn jobbet.  Jag fattade tycke för huvudpersonen den pensionerade polisen Lars Martin Johansson och det Àr inte helt omöjligt att jag lÀser nÄgon mer bok med honom i huvudrollen framöver.

2 mÀnniskor, 20 Är

Det Àr i korthet storyn bakom David Nicholls bok One Day. Emma och Dexter trÀffas pÄ sin examensdag  den 15 juli 1988. NÀsta dag Äker de ivÀg Ät olika hÄll.

Varje kapitel som följer utspelar sig den 15 juli nĂ€stkommande Ă„r och dĂ„ fĂ„r vi veta vad Emma och Dexter gör just dĂ„.  Ett smart koncept som verkar fungera. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r jag bara pĂ„ Ă„r 1990 men Emma och Dexter Ă€r definitivt personer som jag vill lĂ€sa mer om och lĂ€ra kĂ€nna bĂ€ttre. Dessutom vill jag sĂ„ klart veta hur deras relation kommer att utvecklas.

Det jag skulle vilja ha just nu Àr lite mer sammanhÀngande lÀstid sÄ jag kommer in i historien ordentligt.

En lÀsidé

Jag Àr sÄ himla dÄlig pÄ att lÀsa temabaserat, jag vill helt enkelt lÀsa det jag har lust med. Men nu har jag hittat ett lÀsprojekt som jag tror kommer passa mig. Jag lÀser nÀstan uteslutande pÄ svenska. Orsaken? Ren lathet. Men nu ska det blir förÀndring. Ambitionen Àr att en av de böcker jag  har pÄ gÄng ska vara pÄ engelska. Sist jag bestÀllde böcker blev det Àven tvÄ pÄ engelska: The Imperfectionists av Tom Rachman och One day av David Nicholls. The Imperfectionist Àr utlÀst och det var bÄde en bra bok och roligt att lÀsa pÄ engelska sÄ Àn sÄ lÀnge hÄller min plan!

HalvvÀgs

Jag har lÀst halva KÀrlekens historia och jag blir inte riktigt klok pÄ hur det hÀnger ihop. Antar att det kommer att framgÄ med tiden, fler och fler bitar lÀggs till historien ju lÀngre jag kommer. Men helt tydligt Àr det inte.

Funderar pÄ om jag har missat nÄgot? Om det Àr dÀrför som sammanhangen kÀnns lite suddiga?

Förutom dessa funderingar njuter jag av den vackra och vemodiga historien med mÄnga tÀnkvÀrda meningar som blivit understrukna. Det Àr helt klart en historia som lÀses bÀst med en penna till hands.

KĂ€rlekens historia

Har börjat lite smÄtt pÄ en ny bok, KÀrlekens historia av Nicole Krauss.  Med en kopp kaffe, choklad och en penna har jag pÄbörjat denna historia om Leo och kÀrleken. En penna kÀnns nödvÀndig vid lÀsandet dÄ boken innehÄller sÄ mÄnga fina formuleringar som jag vill minnas.

Om KÀrlekens historia fortsÀtter som den har börjat kan det bli en favorit.

Norwegian Wood som film

NÄgon dag efter premiÀren var jag och sÄg filmatiseringen av Murakamis  Norwegian Wood. Jag var laddad till tusen och full av förvÀntningar.

Filmen var oerhört vacker och vÀlgjord, vÀrd att se om man gillade boken. Men nÀr det gÀllde sjÀlva historien och karaktÀrerna sÄ blev dessa mer levande i boken. SÄ ska man vÀlja en av de bÄda Àr boken att föredra, precis som det brukar vara.

The Imperfectionists & en fika i solen

I helgen var vÀrdet strÄlande och det blev en promenad följt av en fika i vÄrsolen. Förutom trevligt sÀllskap hade jag med mig boken The Imperfectionists av Tom Rachman som jag han lÀsa nÄgra sidor ur.  Omslaget Àr riktigt fint (och faktiskt orsaken till att jag köpte boken istÀllet för att lÄna den).

Boken utspelar sig pÄ en engelsksprÄkig tidning som har sin redaktion i Rom. Varje kapitel handlar om en person som jobbar pÄ tidningen. Man fÄr t ex stifta bekantskap med tidningens Pariskorrespondent Lloyd Burko som lider av idétorka och Àr i behov av pengar, Artur som skriver dödsrunor och vars liv förÀndras i grunden och Hardy som skriver om ekonomiska nyheter vars privatliv strular.

Bokens upplÀgg pÄminner mycket om en novell. Varje kapitel Àr en egen historia med början, mitt och slut. Med tidningsredaktionen som nav hÄlls alla delar ihop och berÀttelserna gÄr delvis in i varandra. Jag kan tÀnka mig att denna bok Àven hade gjort sig bra som film. SjÀlva berÀttarstilen Àr filmisk och det Àr lÀtt att förestÀlla sig bÄde miljöer och personer.

Jag har nÀstan lÀst halva boken och drar ut pÄ det lite, det Àr en bok som det gÄr bra att lÀsa lite dÄ och dÄ, och pÄ sÄ sÀtt varar den lite lÀngre.

Bloggen A fraction of the web har ocksÄ lÀst The Imperfectionists.

LÀspaus med nya böcker

Runt sidan 480 kÀndes FÄgeln som vrider upp vÀrlden inte lika intressant lÀngre, sÄ jag bestÀmde mig för att ta en paus och lÀsa nÄgra andra böcker emellan. Det blev Timmarna av Michael Cunningham

och The Imperfectionistis av Tom Rachman.