VĂ€nda blad

VÀnda blad av Julie Jézéquel hade jag sett fram emot att lÀsa. Den var bra men inte alls som jag tÀnkt mig.

 

VÀnda blad handlar om Clara. Hon har jobbat om manusförfattare och varit vÀldigt framgÄngsrik. Tills den dagen hon vÀlter ett skrivbord över sin producent. Sen blir det stört omöjligt för henne att fÄ nÄgot mer jobb som manusförfattare. Men försörja sig mÄste man ju sÄ med hjÀlp av sin bror skapar hon en hemsida dÀr hon erbjuder sina tjÀnster som spökskrivare. Men jobbet som spökskrivare blir inte riktigt som hon tÀnk sig, hennes första klient Bertrand Rosier vill inte att hon skriver om hans verklig liv utan istÀllet att hon hittar pÄ ett nytt liv Ät honom.

VÀnda blad Àr en snabblÀst bok som Àr underhÄllande medan lÀsningen pÄgÄr. Det Àr hyfsat intressant att följa Clara begrÀnsade liv (bestÄende frÀmst av tonÄrssonen, vÀnninan och hennes nya klient Bretrand).  Men jag tycker mig inte finna nÄgot direkt djup i den vilket nog Àr en av orsakerna till att berÀttelsen försvinner ur mitt medvetande ganska snart efter att boken Àr utlÀst.

Skulle tro att boken passar bra om semesterlÀsning dÄ den inte krÀver full koncentration.

 

IQ84 i rÀttan tid!

Lagom inför avresa damp IQ84 Första boken ner i brevlÄdan.

Efter att ha lÀste de första sidorna bestÀmde jag mig för att det var denna bok som skulle fÄ följa med till Istanbul och det Àr ett beslut jag inte Ängrar. Vilken bok!!! Murakami kan man lita pÄ!

 

Istanbul!

SÄ var det snart dags för en vÄrsemester till Istanbul! Det ska bli vansinnigt spÀnnande!  Jag har har lyckats lÀsa lite om staden innan avresa:

En deckare, Belsassars dotter, en guidebok frÄn Lonley Planet, en anteckningsbok att fylla i under resan anpassad till Istanbul frÄn Moleskine och en bok om maten i Istanbul.

Jag önskar att jag hade hunnit lÀsa mer  t ex hade det varit lysande att lÀsa Orphan Pamuk. Men det kan jag ju faktiskt göra efter resan.

Nu ska jag mest bestÀmma mig för vilka böcker som ska fÄ följa med!

 

Ett litet snedsprÄng

Jag valde att ge Denise Rudbergs författarskap en andra chans och har nu lyssnat pÄ Ett litet snedsprÄng som ljudbok.

Ett litet snedsprÄng Àr Rudbergs första bok i genren Elegant crime, kriminalhistorier i överklassmiljö. Jag tycker inte att det hÄller. Brottet som i denna bok bestÄr av att en finansman blir mördad utanför sin lÀgenhet finns med genom berÀttelsen som en ytterst tunn röd trÄd, nÀstan för att den mÄste. Brottet, utredningen och upplösningen Àr varken spÀnnande originella eller intressanta att lÀsa om. IstÀllet Àr det fokus pÄ mÀnniskorna som till störst del ska representeras av överklassmÀnniskor, bÄde huvudpersonen Marianne Jidhoff som arbetar som Äklagarsekreterare och de personer som florerar i utredningen pÄ olika sÀtt. Kriminalkommissarien Torsten Ehn ska representera de vanliga mÀnniskorna utan flödande ekonomiska tillgÄngar.

Det blir en smÄtt torftig bok som inte lyckas leverera nÄgon intressant kriminalhistoria. PÄ nÄgot plan gillar jag att följa karaktÀrerna och deras liv Àr nÄgot mer nyanserade Àn i  Rudbergs bok Matilde. Ett litet snedsprÄng passar bra som ljudbok att lyssna pÄ till och frÄn jobbet dÄ den inte krÀver  full uppmÀrksamhet. Men hade jag försökt lÀsa den som bok Àr jag sÀker pÄ att den inte blivit utlÀst.

 

Belsassars dotter

Det har blivit lite för mÄnga deckare för min del pÄ senaste tiden sÄ det kÀnns som att jag har lÀst dem lite pÄ löpande band. En av de senaste deckarna Àr Belsassars dotter skriven av Barbara Nadel.

Barbara Nadel spinner sina historier kring  kommissarien Çetin Ikmen. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r Ikmen stereotyp för en deckarkommissarie, han gĂ„r helt och fullt upp i sina fall, bĂ„de röker och dricker för mycket, kommer inte överens med sin chef, anvĂ€nder egna arbetsmetoder och löser de tillsynens olösbara fallen.  Det som dĂ€remot skiljer Ikmen frĂ„n mĂ€ngden Ă€r att han Ă€r polis i Istanbul och det Ă€r dĂ€r boken utspelar sig. Han har fru och Ă„tta barn som finns med pĂ„ ett hörn i denne första av Nadels 13 böcker om Ikmen.

Fallet i den första boken kretsar kring mordet pÄ en gammal judisk man i Istanbuls fattiga judiska kvarter. Det Àr ett brutalt, smutsigt mord. Kroppen har utsatts för frÀtande syra och ett stort hakkors Àr mÄlat pÄ vÀggen ovanför kroppen. NÀr Ikmen och hans kollega Mehmet Suleyman börjar grÀva i fallet leder spÄren till en Äldrar tysk affÀrsman, den ryskÀttade familjen Guluc som verkar leva sina liv bredvid det övriga samhÀllet och en engelsk lÀrare.

Brottet i sig Àr riktigt ruskigt och sjÀlva utredningen och upplösningen Àr hyfsat intressant. Ibland gÄr berÀttelsen lite pÄ tomgÄng.  Nadels största styrka i denna bok ligger i hennes förmÄga att förmedla platsernas atmosfÀr, ofta mörka och obehagligt smutsiga och spÀnningar mellan de olika inblandade.

 

One day_filmen

Jag lÀsteOne Day av David Nicholls  i början av 2011 och sÄg filmen nu, nÀstan ett Är senare.  Jag tyckte mycket om boken, gillade det annorlunda konceptet med att komma tillbaka till de tvÄ huvudpersonerna pÄ samma dag under 20 Är.

TyvÀrr fungerar det inte alls lika bra som film. Det blir vÀldigt mycket som ska hinnas med och varje Är som skildras blir i vÀldigt korta sekvenser vilken göra historien ganska ytlig. NÀr jag lÀste boken upplevde jag det som att Emma och Dexter fick ungefÀr lika mycket plats men i filmen tycker jag att Dexter blir huvudpersonen och Emma en vÀldigt viktigt biroll, dock inte huvudperson. Det Àr synd och dÀr förlorar filmen en del.

SkÄdespelarna helt ok, filmen ok men ingen film man mÄste se. Om du ska vÀlja sÄ ta boken.

Ya Ya-flickorna_filmen

Omedelbums efter att Ya ya flickornas gudomliga hemligheter var utlÀst hyrde jag filmen med samma namn.

Detta var en film som faktiskt lyckats vÀl i sin omvandling frÄn bok. Filmen höll sig till ursprungshistorien men sjÀlva upplÀgget var modifierat för att passa filmformatet bÀttre vilket jag tycker Àr strÄlande!

Problemet som nÀstan alltid uppkommer nÀr bok blir film Àr att man har sÄ mycket mer information nÀr man lÀst boken Àn vad som fÄr plats i filmen. SÄ  Àven denna gÄng. En del av historien gÄr helt enkelt förlorad. Vad de heller inte lyckats sÄ bra med var att fÄnga kÀnslan av den amerikanska södern, i boken var vÀrmen, musiken, maten och smakerna ett tydligt och levande inslag, nÄgot som tyvÀrr gÄtt förlorat i filmatisering. Men pÄ det stora hela hade de ÀndÄ lyckats bra.

Sandra Bullock passade bra i rollen som Sidda och Ya ya flickorna som pensionÀrer spelades av ett gÀng starka kvinnor (Maggie Smith, Shirley Night, Fionnula Flanagan och Ellen Burstyn) som passade strÄlande i dessa roller!

En mysigt mÄbra film för en söndagskvÀll!

 

 

Ya Ya flickorna_boken

I Äterbruksrummet hittade jag boken Ya ya flickornas gudomliga hemligheter av Rebecca Wells.  Det var riktigt bra för om jag inte hade hittat boken dÀr hade jag nog inte lÀst den. Och det hade varit synd.

Under 1930-talet nÀr det fyra vÀninorna Vivi, Necie, Teensy och Caro fortfarande Àr barn bildar de ya ya-flickorna en sammanslutning genomsyrad av ovillkorlig vÀnskap som kommer att hÄlla livet ut.

NĂ€r boken tar sin början har Vivis dotter Sidda, 40 Ă„r, och en framgĂ„ngsrik teaterregissör precis blivit intervjuad av en stor tidning. I artikeln framstĂ€lls Vivi som en “en steppande barnmisshandlare” vilket gör att hon bryter kontakten med Sidda.

Sidda tar brytningen med modern vÀldigt hÄrt, sÀtter sitt planerade bröllop pÄ paus, och isolerar sig i en vÀns stuga pÄ landet i vÀntan pÄ att bli förlÄten. Hon fÄr en klippbok sÀnd till sig med namnet Ya ya flickornas gudomliga hemligheter i den finns fragment frÄn hennes mammas och de andra ya ya flickornas uppvÀxt och ungdom.

I boken blandas skildringar av nutiden med fragment frÄn tiden dÄ ya ya flickorna var unga och Àven delar av Siddas egen barndom skildras. Sakta men sÀkert fÄr lÀsaren mer kunskap om Vivi och de andra ya ya flickorna.

NÀr Sidda och Vivi inte verkar kunna lÀsa sina problem pÄ egen hand fÄr slutligen ya ya-flickorna rycka in.

Stora delar av boken utspelar sig i en smÄstad i Louisiana och tre generationer av kvinnoöden skildras. Det Àr en lÀttsam bok med visst allvar och boken visade sig övertrÀffa mina förvÀntningar, som i och för sig var ganska lÄga. Boken skildrar den amerikanska södern pÄ ett levande sÀtt, med dess vÀrme, mat, musik och franska influenser och helt plötsligt börjar jag lÀngta till den amerikanska södern.

En helt klart lÀsvÀrd bok och en bra grej Àr att det gjorts en film baserad pÄ boken som man kan se efter att boken Àr lÀst. Det gjorde jag, men mer om det en annan dag!

 

Dreamland social club

Coney Island Àr en av mina bÀsta platser. En plats som jag lÀngtade efter att besöka innan jag fick möjlighet att Äka dit och som jag  lÀngtar tillbaka till efter besöket. Dreamland Social Club skriven av Tara Altebrando utspelar sig just pÄ Coney Island och blir dÀrmed en perfekt bok för ett Coney Islandfan! Dreamland Social Club kÀnns som Altebtrandos egna kÀrleksförklaring till platsen.

Jane och hennes bror har levt ett kringflackande liv med sin far som arbetar som ingenjör med specialitet att bygga berg-och dalbanor. NÀr syskonen Àrver in morfars hus pÄ Coney Island flyttar familjen dit. Janes mamma vÀxte upp dÀr men dog nÀr Jane var 6 Är. Att flytta till Coney Island blir för Jane ett sÀtt att hitta sig sjÀlv och försöka ta reda pÄ vem hennes mamma och morförÀldrar var. Det blir ocksÄ en kamp för att hitta sig sjÀlv och en plats dÀr hon passar in.

Men vad Àr egentligen Coney Island? Coney Island Àr en  halvö i södra Brooklyn, New York. Mest kÀnt Àr nog Coney Island för sin nöjespark och sin strand som kantas av en strandpromenad med smÄ matstÀllen och smÄ affÀrer.  Om man fortsÀtter lÀngs stranden en bra bit bort byter den namn till Brighton Beach dÀr bor en stor andel rysk-amerikaner och restaurangerna heter Mosocw och Tatiana.  DÀr finns ocksÄ gigantiska höghus fyllda med lÀgenheter, nÀstan pÄ stranden. Det Àr nÄgot visst med denna plats och det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ precis vad det Àr. StÀmningen, mÀnniskorna, historien, det finns en stolthet och en vilja att bevara det genuina som Àr just Coney Island. Ett besök Àr nödvÀndigt för att förstÄ, antingen i verkligheten eller genom böcker som Dreanland Social Club som jag tycker förmedlar kÀnslan av Coney pÄ ett utmÀrkt sÀtt.

 

 

 

 

 

Coney Island genomsyrar hela boken, det Àr ju platsen dÀr historien utspelar sig men den Àr sÄ mycket mer Àn det. Coney Island  blir nÀsta som en av karaktÀrerna dÄ bÄde historiska aspekter och nutida problem tas upp i boken. Har man ingen koppling eller intresse av Coney Island kan det nog bli för mycket, jag Àr ju lite partisk dÀr och tycker att det Àr precis lagom! Boken ger mig mersmak och jag vill lÀsa mer Coney!   Jag gillar bokens mix av en tonÄrstjejs vardagliga liv med alla dess komplikationer och Janes sökande  efter sina rötter och tillhörighet, dÀr Coney och dess historia spelar en viktig roll.

Bokens egentliga mÄlgrupp Àr unga vuxna men som jag ser det passar den utmÀrkt Àven för Àldre vuxna, speciellt de med ett intresse för Coney Island. Om inte annat kan man kanske fÄ ett intresse av Coney Island efter att ha lÀst den!

 

Helg!

SÄ var fredagen och sedan helgen hÀr! Min helg har börjat strÄlande med fika och besök pÄ antikvariat. En bok fick följa med hem. Inte för att jag behöver fler olÀsta böcker utan för att jag har lÀngtat efter att lÀsa VÀnda blad skriven av Julie Jézéquel sedan den kom ut!

Nu fortsÀtter jag att fira fredag med sushi och filmatiseringen av HuvudjÀgarna.

Trevlig helg!