Min bÀsta vÀns möhippa

 

Min bĂ€sta vĂ€n ska gifta sig! Och som brudtĂ€rna faller det pĂ„ min lott att fixa en möhippa som faller min vĂ€n i smaken. Enda problemet Ă€r att detta inte riktigt Ă€r mig grej… jag har vĂ€ldigt dĂ„lig koll pĂ„ bröllop och allt som hör till. SĂ„ jag blev vĂ€ldigt nöjd nĂ€r jag hittade denna bok,

P1080682

eftersom jag behöver all hjÀlp jag kan fÄ sÄ köpte jag den direkt!  Att den dessutom var riktigt bra och innehöll mÄnga anvÀndbara idéer var ett stort plus! 

SÄ hamnar du i min situation och har lika dÄlig koll pÄ vad som förvÀntas sÄ kan jag starkt rekomendera denna bok!

Förlaget som gett ut Hippa,guiden till den roligaste möhippanheter Nicotext. Jag gillar dem skarpt  de har annorlunda, roliga böcker som passar att ge bort! Antingen till sig sjÀlv eller till andra. Mer info finns pÄ deras hemsida www.nicotext.com

Äppelutflykt

7,2 kilo Àpplen har jag plockat idag, pÄ sjÀlvplock! Olika sorter blev det ocksÄ, hÀr ska det hamstras inför höst och vinter samt bakas Àppelkaka och kokas Àppelmos.

P1080870

 

P1080858

 

P1080881

 

P1080907

 

P1080918

 

P1080934

Mellanrummens betydelse

images[10]Mitt promenadsÀllskap Àr ljudboken I skuggan av ett brott av Helena Henschen . NÀr jag var ute och gick för nÄgra dagar sedan var det ett stycke i boken som verkligen fastnade hos mig. NÀr jag kom hem lyssnade jag pÄ det igen och skrev ner det.   

 

 

 

Ur: I skuggan av ett brott

”I mellanrummen ligger ovĂ€ntade överraskningar, de uppstĂ„r i stunder man har fĂ„tt lite tid för sig sjĂ€lv t ex pĂ„ hemvĂ€gen frĂ„n bilverkstaden eller under en vanlig söndagspromenad. Det Ă€r i de korta avbrotten i ens annars sĂ„ strikt planerade tid som tankar kan befrias och flyta fritt. NĂ„gonting klarna och plötsligt hittar man en lösning pĂ„ problem, en aha-upplevelse om man har tur. Det Ă€r i sĂ„dana mellanrum som skapande gror. Det hĂ€nder nĂ€r man kĂ€nner sig nĂ„got sĂ„ nĂ€r tillpass och hyfsat trygg. För annars kan demoner ta över istĂ€llet och lamslĂ„. Avbrotten Ă€r som uppsprĂ€ttade skĂ„ror i ett hölje med saker som legat och vĂ€ntat och vĂ€ntat och nu hittar en vĂ€g ut. I mitt arbete Ă€r mellanrum ganska ovanliga. Datorer tillĂ„ter inga sĂ„dana utsvĂ€vningar, tvĂ€rtom hypnotiserar dem sina anvĂ€ndare. De smĂ„ ögonrörelserna över bildskĂ€rmen, maskinens susande, det instrumentella tĂ€nkandet utan kontakt med andra mĂ€nniskor medan man sitter alldeles stilla. Det hĂ€r försĂ€tter en i ett hypnosliknande tillstĂ„nd. Datorns klonk Ă€r startsignalen och sĂ„ börjar arbetsdagens hypnotiska sejour ett tidlöst vara utan mellanrum som pĂ„gĂ„r mellan klockan Ă„tta och sjutton och fortsĂ€tter nĂ€sta dag och nĂ€sta. RĂ€tt var det Ă€r upptĂ€cker man att det gĂ„tt ett Ă„r eller var det tvĂ„?

Visst förekommer pauser ibland men paus och mellanrum Àr inte samma sak. Pauserna Àr fyllda med uppdrag, telefonen ringer, man gÄr pÄ toaletten, klockan Àr tolv och det Àr lunchrast. Mellanrummen dÀremot hör hemma i ostördhet. DÀr kan vad som helst hÀnda. I mitt hus i Bergslagen ekar trÄkigheten nÀr jag vistas ensam dÀr i perioder. Det blir sÀrskilt tydligt nÀr alla barn och gÀster lÀmnar huset efter julhelgerna. NÀr den sista bilen slirat uppför backen gÄr jag frÄn rum till rum i BergsmansgÄrden tÀnker att det vore snyggare med ockragula gula vÀggar i salen men förmÄr inte plasta in och ta fram mÄlarburkar. Hartsar fiolstrÄken och slÄr stÀmgaffeln mot knÀet men lÀgger sedan tillbaka fiolen och tÀnder istÀllet en brasa.

Ibland kÀnns det nödvÀndigt att utsÀtta sig för ensamhetens trÄkighet Àven nÀr den Àr sjÀlvvald drar den alla kraft ur armar och hÀnder och nÀr vinterns elavbrott avlöser varandra vÀlkomnar jag dem. Jag kan sitta kvar i mörkret och vÀnta utan otÄlighet för jag vet ÀndÄ inte vad jag ska ta mig för. Om avbrottet Àr lÄngvarigt, vilket ganska ofta Àr fallet, somnar jag i stolen och vaknar plötsligt med ett ryck nÀr alla lamporna tÀnds och stereon och radion börjar spela och prata samtidigt . Dag eller natt nÀr jag vaknar, de ser likadana ut pÄ vintern och jag kÀnner pÄ kaminen för att fÄ en uppfattning om hur lÄng tid som har förflutit. Det Àr sÄ hÀr det brukar vara under de första dygnens ensamhet.

Det Ă€r som om psyket mĂ„ste ha tystnad och tid för att kunna aktiveras och sĂ€tta igĂ„ng en skapandeprocess. Jag mĂ„ste bort frĂ„n vardagslivet med stĂ€ndigt inkommande data som upptar utrymmet en ström av intryck som forsar utifrĂ„n och in och krĂ€ver sortering, vĂ€rdering och Ă„tgĂ€rd. Det Ă€r först nĂ€r slamret frĂ„n det yttre livet avstannar som det uppstĂ„r en konvertering. Strömmen vĂ€xlar riktning ur trĂ„kigheten vĂ€xer en rörelse frĂ„n motsatthĂ„ll, inifrĂ„n och ut. Det verkar som om trĂ„kighet och skapande har med varandra att göra, liksom lyssnandet pĂ„ ingenting. En dag slĂ„r jag pĂ„ datorn och tankar som jag inte visste att jag hade finns plötsligt bara dĂ€r och vill bli nedskrivna. Jag finner sammanhang som jag tidigare inte sett och uppfylls av ett flöde av bilder. NĂ€r elektriciteten bryts igen stĂ„r en fylld fotogenlampa pĂ„ bordet intill soffan. Jag trevar efter tĂ€ndsticksasken som jag har lagt bredvid den och kryper upp med ett block och en penna i fickan, jag Ă€r beredd och ingen tid fĂ„r förspillas. Elavbrottet kan vara hur lĂ€nge som helst men jag somnar inte hjĂ€rnan Ă€r pĂ„ högvarv andarna har vaknat och all trĂ„kighet Ă€r bortblĂ„st.”

PĂ„ jakt efter nya ord

 

Att fylla pÄ sitt ordförrÄd med nytt brÀnsle, nya ord, Àr nÄgot som sker omedvetet nÀr man lÀser och skriver. Men pÄ senaste tiden har jag pÄbörjat ett mer medvetet sökande efter nya ord. Genom böcker som bland andra Spiraltrappan av Karen Armstrong har mitt ordförrÄd fÄtt ett visst tillskott!

NÄgra ord som nu frÄn och med nu ska ingÄ i mitt (aktiva eller passiva) ordförrÄd, alla förklaringar Àr tagna frÄn SAOL ordlista pÄ nÀtet:

Frugal= enkel, torftig 

Kontemplativ= begrundande, grubblande, inÄtvÀnd

Transcendent= översinnlig, grÀnsöverskridande

Anomal = orgelmÀssig, avvikande

Interfoliera = hÀfta in blanka blad mellan de tryckta

Desavouera = förklara sig inte stödja

Sublim = upphöjd, högstÀmd, storslagen

Sommarpratare 2009

SÄ var Ärets sommarpratande slut och jag kan konstatera att jag aldrig tidigare har lyssnat pÄ sÄ mÄnga sommarpratare som jag har gjort i sommar! Det har varit en riktigt skattkista av levnadsöden och tankar. En av orsakerna till att jag lyssnat pÄ sÄ mÄnga Àr att programmet gÄr att ladda ner och lyssna pÄ nÀr det passar, i bilen, i Mp3:n.

Jag har lyssnat pÄ:

Laleh Pourkarim –  min favorit sĂ„ngerska. Men hon Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n sĂ„. Hon Ă€r en riktig ordkonstnĂ€r. I sitt sommarprogram pratar hon om vikten av att pĂ„ olika sĂ€tt störa tystnaden, disturb the silence. Jag gillar hennes personliga, eftertĂ€nksamma berĂ€ttarstil. Den röda trĂ„den Ă€r stark genom hela programmet.

Sara Paborn – om skrivande och sin bok SlĂ€ktfeber, som jag kanske Ă€r intresserad av att lĂ€sa. Medan jag lyssnade fann jag det intressant men nu i efterhand kommer jag inte ihĂ„g mycket av det.

Alex Schulman – Jag visste inte mycket om honom innan jag lyssnade pĂ„ hans sommarprogram. Bara att han var en bloggkille.  Han berĂ€ttar om sitt liv det senaste Ă„ret, ett omtumlande liv. Han skiljer sig frĂ„n sin dĂ„varande fru, finner en ny kĂ€rlek, blir pappa och börjar bearbeta sin fars död genom att skriva. Ett skrivande som mynnade ut i boken “Skynda att Ă€lska”.

Nour El-Refai – En riktigt tuff tjej, en förebild för tjejer.  För mig var hon tjejen frĂ„n melodifestivlen. Jag tyckte inte att hon var sĂ„ bra dĂ€r, men funderade inte mer pĂ„ det. Inte kunde jag ana hur illa media behandlade henne.  NĂ€r jag hör Nour berĂ€ttar om detta skĂ€ms jag över vuxnas beteende och jag förstĂ„r att vi vuxna har smĂ„ möjligheter att förhindra barn att mobba och behandla varandra illa nĂ€r det Ă€r precis det som vuxna gör. Ofta. Nour berĂ€ttar bĂ„de om sin barndom, sina  mĂ„l som ska uppfyllas inom 10 Ă„r och om tiden kring melodifestivalen. Inspirerande och oroande. NĂ€r jag lyssnar pĂ„ Nour tĂ€nker jag, hur ska vuxenvĂ€rlden kunna lĂ€ra barn att inte mobba varandra nĂ€r det Ă€r en sĂ„dan inarbetad del av vuxnas liv, bl a med tanke pĂ„ medias arbetssĂ€tt.

Anders Wall – BerĂ€ttar om hur han, bondsonen, blev en av toppgubbarna i det svenska nĂ€ringslivet. Inte speciellt upplyftande. En tanke som far genom huvudet medan jag lyssnar pĂ„ honom Ă€r “undra om han fĂ„tt samma chanser i livet om han varit kvinna?”.

Morgan Alling – en av tippenkillarna, han som var med i Let’s dance. Mer visste jag inte. Det som gör mest intryck pĂ„ mig Ă€r nĂ€r han berĂ€ttar om sin barndom. En tuff barndom med fosterhem, och svek frĂ„n vuxenvĂ€rden.

Linda Olsson – Det var inte lĂ€nge sedan jag lĂ€ste “Jag vill sjunga dig milda sĂ„nger”. Jag blev inte sĂ„ övervĂ€ldigad av boken. Men den var bra, lagom. Lagom Ă€r Ă€ven hennes sommarprogram. Det var underhĂ„llande dĂ„ jag lyssnade men lĂ€mnade inga bestĂ„ende avtryck.

Petra Mede – gör mig bara sĂ„ glad! BerĂ€ttar om sitt liv före och under melodifestivalen.

Ann Heberlein – SjĂ€lvutlĂ€mnande, Ă€rligt och angelĂ€get – tre ord som för mig beskriver Ann Heberleins sommarprogram.

Ann Heberlein Ă€r författare till ”Jag vill inte dö, jag vill inte bara leva” & Det var inte mitt fel!: om konsten att ta ansvar.

Hennes sommarprogram fÄngar mig, det hon sÀger Àr viktigt. Hon Àr modig som slÀpper in mig och alla andra och lÄter oss fÄ ta del av hennes tankar och hennes Ängest. Hon som har egen erfarenhet av psykisk ohÀlsa och som delar med sig.

Jag tycker om det faktum att hon tala till ”Anna”. Anna fĂ„r stĂ„ för alla unga tjejer och killar som mĂ„r dĂ„ligt. Till dessa har hon tillĂ€gnat sitt program.

”Genom att skriva övertygade jag mig om att leva.” & ”En mĂ€nniska har mĂ„nga lager, dolda dörrar”. Vikten av att aldrig lĂ„ta sig sjĂ€lv eller nĂ„gon annan reducera en till ett sjukdomstillstĂ„nd. FrĂ„n hennes sommarprogram.

Jag Àr övertygad om att mÄnga mÀnniskor kÀnner sig mindre ensamma efter att ha tagit del av hennes ord. Talandes i sommarprogrammet eller hennes bok.

Katerina Janouch – Jag blir inspirerad att lĂ€sa hennes böcker. Speciellt de hon tar upp i programmet, Bedragen, Anhörig och Dotter önskas. Hon har en bra berĂ€ttarröst. 

Jag lyssnade inte klart pÄ:

Per Olov Enquist, Bodil Malmsten. Jag vet inte varför, kanske tyckte jag helt enkelt inte om dem eller sĂ„ var tidpunkten eller min stĂ€mning inte den rĂ€tta. Inte heller Elizabeth Gummesson kunde hĂ„lla mitt intresse uppe. Hon pratade bland annat om att  nĂ€r man slĂ€pper kontrollen – dĂ„ tar livet vid. Hennes program föll mig inte riktigt i smaken. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt kĂ€nns det som att hon ”lĂ€rt sig allt” och nu ska hon dela med sig. Men pĂ„ ett lite överlĂ€gset sĂ€tt. Inte bra.

BokaffÀrer

Att bokaffÀrer har en extrem dragningskraft pÄ mig Àr ingen hemlighet.  Trots att jag inte ska köpa nÄgot mÄste jag gÄ in om jag gÄr förbi en. Bara för att kolla lÀget. Jag tycker om att gÄ runt och se vilka böcker som kommit ut, drömma om alla böcker jag skulle vilja ha. BokaffÀrer Àr ofta en mysig miljö att befinna sig i. Alla dessa böcker, alla dessa möjligheter samlade pÄ en plats.

Men efter semesterns bokinköp och tidigare köpta böcker som Ă€nnu inte Ă€r lĂ€sta har jag infört ett tillfĂ€lligt köpförbud nĂ€r det gĂ€ller böcker. Men jag ska nog ta en runda till biblioteket nu i dagarna. För lĂ„na kan man ju alltid…

Egentid

P1080105

Jag har haft egentid. NÀr jag har egentid faller allt pÄ plats, jag hinner tÀnka mina tankar frÄn början till slut. Det Àr bara jag och min tid, fri att tillbringa den hur jag vill. En skön kÀnsla.

Under egentiden har jag:

Tagit en promenad pÄ en lite gÄngstig bland trÀden precis vid havet. PÄ gÄngstigen satt fjÀrilar som lyfte och flög nÀr mina steg kom för nÀra.

Fotbadat i havet som avslutades med snÀck- och stenplockning vid strandkanten. Jag Àr barnsligt förtjust i att leta skatter pÄ sranden.

Vilat

Fortsatt lÀsa GÄ vidare och förlikat mig med att jag inte se nÄgon mening med boken. Det rÀcker att den Àr underhÄllande.

Fikat och lÀst Vagabond om resmÄl runt om i vÀrlden och konstaterad sedan att jag Àr precis dÀr jag vill vara.PÄ ett café med lugn bakgrundsmusik och smÄprat med en latte och toast framför mig.

 

CAMPING 20091

Mina stunder av egentid lÀgger jag i en liten ask och tar fram en regnig dag.

Jag ska bara lĂ€sa klart sidan…

HjÀlp!

Jag har förvandlat min pojkvĂ€n till ett lĂ€sande monster. En sĂ„n person som sĂ€ger “jag ska bara lĂ€sa klart sidan…”. Det i sig Ă€r ju inget problem om det stannade vid den sidan, men det kommer alltid en till och en till och en till…I början av en ny bok handlar det om att komma in i den, sedan om att fĂ„ veta hur den slutar.

I början upplevde jag det som odelat positivt att hans intresse för böcker blev större men nu ser jag vissa nackdelar. Det Àr en hel del annat som inte blir gjort eller Ätminstone försenat.  

Å andra sidan Ă€r det trevligt att ha gemensamma intressen och numera kan vi diskutera litteratur, nĂ€r han inte Ă€r ifĂ€rd med att lĂ€sa klart sidan….

SÄ jag fÄr vÀl ta det onda med det goda ; ).

Dagens vÀder:regn

och sÄ förvandlades turistmetropolen FjÀllbacka till en helt annan plats. Inte sÀmre, bara annorlunda. Mer dÀmpad, turisthysterin la sig och antalet besökare minskade.

P1080003

P1080002

 

P1070996

Med detta vÀder var det givet att ta en latte inomhus och mysa med en bok.

P1070997

Jag har verkligen kommit in i DödgrÀvarens dotter, den Àr uppslukande. För nÀrvarande kan jag inte tÀnka mig att lÀsa nÄgon annan bok Àn den. Jag Àr helt  tagen av Rebeckas, dödgrÀvarens dotter, levnadshistoria.