“Flicka, kvinna, annan” skriven av Bernadine Evaristo tog mig med storm och seglar upp som en av de bĂ€sta romaner jag nĂ„gonsin lĂ€st.
Romanens nav Ă€r den radikala pjĂ€sförfattaren Amma. Hon ska sĂ€tta upp en pjĂ€s pĂ„ National Theatre. I publiken sitter bland andra ett gĂ€ng mĂ€nniskor som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r kopplade till Amma. I varje kapitel fĂ„r lĂ€saren möta en av dessa personer. Och det Ă€r otroliga mĂ€nniskoöden. SprĂ„ket flödar och historien Ă€r stark. Evaristo backar inte för svĂ„ra eller obehagliga Ă€mnen och situationer. Den aspekt av romanen som imponerar mest pĂ„ mig Ă€r det faktum att varje person som presenteras Ă€r sĂ„ vĂ€l utmejslad med en intressant historia att den skulle kunna fylla en egen roman. Och Ă€ndĂ„ stoppar Evaristo vid ett kapitel per person. Detta Ă€r definitivt imponerande och “Flicka, kvinna, annan Ă€r en roman som jag bĂ€r med mig och som jag planerar att lĂ€sa om.
Jag har lĂ€nge tĂ€nkt att jag borde lĂ€sa en roman av Veronica Henry. Att hon Ă€r en feelgood-författare i min stil. SĂ„ i somras slog jag Ă€ntligen till i Karlshamn pĂ„ Lundins bokhandel köpte jag “CidertrĂ€dgĂ„rden” och började lĂ€sa mer eller mindre direkt. Precis som jag misstĂ€nkte Ă€r Veronica Henry en författare för mig. “CidertrĂ€dgĂ„rden” bjuder pĂ„ mysiga miljöer, en spĂ€nnande intrig och ett presongalleri att tycka om. Och Ă€ven om det Ă€r en feelgood blir det inte för sockersött vilket verkligen inter fungerar för mig.
Ser sĂ„ fram emot att lĂ€sa mer av Veronica Henry. Om det inte blir innan har jag en plan pĂ„ att lĂ€sa “Jul i strandhuset” nĂ€r det nĂ€rmar sig jul.
SÄ blev det ett besök pÄ Astrid Lindgrens vÀrld sommaren 2021. Alltid lika magiskt att kliva in i sagorna vÀrld. Tror aldrig att jag kommer att tröttna pÄ denna plats!
SÄ fortsÀtter genomgÄngen av böcker jag lÀste i juni!
BibliotekslĂ„net “Barnen pĂ„ Hidden Valley Road” var riktigt bra men skrĂ€mmande lĂ€sning. Detta Ă€r den sanna historien om den amerikanska familjen Gavin dĂ€r sex av familjens tolv barn fĂ„r diagnosen schizofreni.
En av mina favoritförfattare Ă€r Caroline SĂ€fstrand. Jag plockade upp en av henne Ă€ldre böcker “Tiden lĂ€ker inga sĂ„r” om vĂ€nnerna  Ethel, Dorotea och Maggan som Ă€r oskiljaktiga under ungdomen. Tills nĂ„got hĂ€nder som fĂ„r dem att gĂ„ skilda vĂ€gar. Men nĂ€r de tre kvinnorna Ă€r i 70-Ă„rsĂ„lder samlar Dorotea ihop sina vĂ€nner igen. De Ă€r motstrĂ€viga av olika anledningar med vet ocksĂ„ att de behöver ta itu med konsekvenserna av de val det tillsamman gjorde som unga och som nu pĂ„verkar deras nĂ€rmaste. FinstĂ€md, sorglig och alldeles underbar. Det Ă€r nĂ„got alldeles sĂ€rskilt med Caroline SĂ€fstrands författarskap. Det gör mig sĂ„ glad att jag har flera olĂ€sta böcker av henne i bokhyllan att se fram emot!
“Samtal frĂ„n en Ă€ngel” av Guillaume Musso bjöd pĂ„ underhĂ„llande lĂ€sning som verkligen tog ut svĂ€ngarna. En bok att njuta av sĂ„ lĂ€nge den varar men inte gav den nĂ„got bestĂ„ende intryck och slutet, ja det var lite för osannolikt. Men jag kan absolut tĂ€nka mig att lĂ€sa mer av Musso om det Ă€r underhĂ„llslĂ€sning jag kĂ€nner för!
“Blodskam” av Caroline Engvall bjöd pĂ„ spĂ€nnande lĂ€sning om familjehemligheter och systerskap. Helt klart lĂ€svĂ€rd och detta Ă€r första delen i en serie jag absolut kan tĂ€nka mig att fortsĂ€tta lĂ€sa.
“De sju morden pĂ„ Evelyn Hardcastle” av Stuart Turton var helt fenomenal. En roman som vĂ€nder upp och mer pĂ„ det mesta och krĂ€ver en hel del av sin lĂ€sare. Det gĂ€ller att ge sig hĂ€n och hĂ€nga med i svĂ€ngarna. En roman som med fördel kan strĂ€cklĂ€sas. KĂ€nner spontant att detta var en av sommarens bĂ€sta böcker!
JunilÀsningen bestod av en mix av romaner, deckare och en dokumentÀr bok.
Jag Ă„tervĂ€nde till Nessers fiktiva vĂ€rld i “Eugen Kallmans ögon” . En strĂ„lande lĂ€supplevelse, som alltid nĂ€r det kommer till Nessers romaner. Underfundig och originell. HĂ„kans Nessers författarskap Ă€r verkligen ett sĂ€ker kort om du letar efter en riktigt bra lĂ€supplevelse!
“Flicka A” skriven av Abigail Dean, var riktigt obehaglig psykologisk thriller om en familj i förfall dĂ€r de som rĂ„kar vĂ€rst ut Ă€r barnen. Om grymma missförhĂ„llanden och hur  Lex Gracie, flicka A, lyckas rymma frĂ„n familjen och larma om missförhĂ„llandena. Hon lĂ€gger barndomens grymheter bakom sig. Men sĂ„ fĂ„r hon ett dödsbud, hennes mamma har dött i fĂ€ngelset och Lex inser att hennes förflutna har hunnit ikapp henne. hon blir tvungen att söka upp sina syskon och och möta den barndom hon gjort allt för att glömma. Romaner dĂ€r barn far illa Ă€r inte alls nĂ„got för mig. Jag lĂ€ste “Flicka A” mycket av nyfikenhet, den hade blivit sĂ„ otroligt hypad. Och visst var den bĂ„de spĂ€nnande och obehaglig, verkligen en thriller att strĂ€cklĂ€sa. Men för mig nĂ„dde den inte riktigt upp till mina hypade förvĂ€ntningar.
“Skolan” av Karin Wik Ă€r en spĂ€nningsroman som pĂ„ pappret har precis alla ingredienser jag gillar: den utspelar sig pĂ„ en isolerad internatskola, spĂ€nning, en fd elev men en komplicerad relation till skolan Ă„tervĂ€nder dĂ„ tvĂ„ av skolans elever dör under mystiska omstĂ€ndigheter. ĂndĂ„ nĂ„r den inte Ă€nda fram. Jag blir varken engagerad i historien eller imponerad av mordgĂ„tan som jag kĂ€nner faller platt för mig. Detta var helt enkelt inte en bok för mig i praktiken hur vĂ€l den Ă€n passar mig i teorin.
SlalomlÀsning Àr verkligen min melodi. Jag har alltid flera böcker igÄng samtidigt!
Just nu lĂ€ser jag den historiska romanen “Fyrvaktarens dotter” , mysdeckaren “Torsdagsmordklubben” och en samtidsromanen “Stöld” om samer. En riktigt bra mix av romaner.
“Torsdagsmordklubben” skriven av Richard Osman lĂ„nade jag pĂ„ biblioteket pĂ„ vinst och förlust. DĂ„ det Ă€r ett snabblĂ„n gav jag den en chans direkt och det blev verkligen vinst! Jag var inledningsvis skeptiskt, tĂ€nkte att det verkligen kan bli platt fall med fyra pensionĂ€rer pĂ„ ett lyxigt seniorboende som löser mordfall. Men det funkar! Jag bryr mig om personerna, dialogen Ă€r smart, det finns ett visst mĂ„tt av svĂ€rta och sĂ„ hĂ€r halvvĂ€gs in Ă€r jag ganska nyfiken pĂ„ mordgĂ„tan.
“Fyrvaktarens dotter” köpte jag pĂ„ secondhand enbart för att jag tyckte att omslaget var sĂ„ fint. Och det var tur för innehĂ„llet var ocksĂ„ toppen. Historiska romaner Ă€r en genre som jag börjat utforska mer och mer och som jag, till min egen stora förvĂ„ning, verkligen uppskattar. I “Fyrvaktarens dotter” fĂ„r vi följa tvĂ„ parallella historier, bĂ„da utspelar sig i dĂ„tid. I berĂ€ttelsen som utspelar sig pĂ„ 1800-talet möter vi Grace Darling som Ă€r en fyrvaktares dotter. Hon har bott i Longstones fyrhus pĂ„ Farneöarna hela sitt liv. Hon blir vĂ€ldigt motvilligt hela landets hjĂ€ltinna nĂ€r hon mitt i en rasande storm, tillsammans med sin far, rĂ€ddar nĂ„gra nĂ„gra skeppsbrutna. I berĂ€ttelsen frĂ„n 1900-talet stĂ„r 19-Ă„riga Matilda Emmerson i centrum. NĂ€r hon blir gravid skickas i skam bort frĂ„n sin familj pĂ„ Irland till Newport i USA. DĂ€r ska hon bo hos den avlĂ€gsna slĂ€ktingen Harriet tills barnet Ă€r fött. Matildas motvilliga vĂ€rdinna, Ă€r en enstöring som jobbar som assisterande fyrvaktare. Genom ett halvfĂ€rdigt portrĂ€tt börjar Matilda grĂ€va i sin egen familjs historia. “Fyrvaktens dotter” Ă€r ovĂ€ntat gripande och skriven pĂ„ ett medryckande sĂ€tt. Jag blir lika engagerad i det bĂ„da tidplanen och i Grace och Matilda vilket Ă€r ett mĂ„ste, annars blir ju halva boken mer eller mindre en transportstrĂ€cka. Sen ger det romanen en extra dimension att den utspelar sig i och kring en fyr och att det Ă€r den platsen och dess mĂ€nniskor som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt knyter samman de tvĂ„ berĂ€ttelserna i de olika tidsplanen.
LÀsning Àr mitt livselixir Äret runt, men visst Àr det nÄgot speciellt med sommarlÀsningen ÀndÄ? Semester, ledighet, ÄterhÀmtning & nya upplevelser och platser att lÀsa pÄ! Jag brukar ocksÄ passa pÄ att fylla pÄ bokhyllan med nya spÀnnande lÀsupplevelser.
För mig har sommaren 2021 varit en strÄlande lÀssommar.
JunilĂ€sning: – Eugen Kallmans ögon av HĂ„kan Nesser – Flicka A av Abigail Dean – Att överleva en sommar av Camilla Prell-Weichl – Skolan av Karin Wik – Barnen pĂ„ Hidden Valley Road av Robert Kolker – Tiden lĂ€ker inga sĂ„r av Caroline SĂ€fstrand – Samtal frĂ„n en Ă€ngel av Guillaume Musso – Blodskam av Caroline Engvall -De sju morden pĂ„ Evelyn Hardcastle av Stuart Turton
JulilĂ€sning – DĂ€r isarna rĂ„mar av Lundgren & Lundgren – Bergtagen av Camilla Sten – Varje steg du tar av Lisa Jewell – Mordkonsulten av Elly Griffiths – SvĂ€rmodern av Moa Herngren – CidertrĂ€dgĂ„rden av Veronica Henry
AugustilĂ€sning – Mörkt vatten av Joyce Carol Oates – SmĂ„ svarta lögner av Sharon Bolton – Lotus Blues av Kristina Ohlsson – En sommar att minnas av Elin Hilderbrand – En helt annan historia av HĂ„kan Nesser – Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo – Nattugglor av Gabrielle Levy – Solsken och parmesan av Christoffer Holst – I tystnade begravd av Tove Alsterdal
Elena Ferrantes författarskap har fascinerat nig frĂ„n första stund. Tror det började med hypen kring vem som dolde sig bakom bakom böckerna. Sen lĂ€ste jag “Min fantastiska vĂ€ninna och blev helt fast. Som i ett trollslag var det inte alls intressant vem som lĂ„g bakom romanerna utan den fiktiva vĂ€rlden i Neapel som kretsar kring vĂ€ninnorna Elena Greco och Lila Cerrullo tog över allt. Nu har jag lĂ€st tre av fyra böcker i Neapelkvartetten och drar mig för att lĂ€sa den fjĂ€rde, “Det förlorade barnet”. Vill har nĂ„gon bok kvar att lĂ€sa om vĂ€ninnorna.
IstĂ€llet för att lĂ€sa “det förlorade barnet” har jag lĂ€st “De vuxnas lögnaktiga liv”. I denna roman fĂ„r vi följa Giovanna, dĂ€r hon befinner sig i brytpunkten mellan barn och tonĂ„ring. Giovanna har levt ett ganska skyddat liv. Men sĂ„ hör hon av misstag ett samtal mellan sina förĂ€ldrar. Ett samtal som fĂ„r till följd att hon letar upp sin faster Vittoria, en perosn som hennes familj inte tidigare haft nĂ„gon kontakt med av olika orsaker. Genom detta möte öppnar sig andra relationer och dimensioner lĂ„ngt borta frĂ„n det trygga, lilla liv hon tidigare levt.
SkĂ„deplatsen i “de vuxnas lögnaktiga liv” Ă€r fortfarande Neapel och sprĂ„ket Ă€r exakt lika flödande och precist som i Neapelkvartetten. Jag dras med och engageras i Giovannas liv och tycker verkligen att denna roman Ă€r lĂ€svĂ€rd. Antingen som en introduktion till Ferrantes författarskap eller som en fortsĂ€ttning efter att ha lĂ€st Neapelkvartetten.
Jag har som tradition att lÀsa en deckare eller tvÄ till pÄsk. Nu lÀser jag ju i och för sig deckare Äret om men det Àr ÀndÄ en mysig tradition.
HÀr Àr ett gÀng spÀnnande böcker jag lÀst och som jag rekommenderar! Nedan kan du lÀsa om vilka böcker jag lÀser i Ärets pÄskekrim!
PĂ„skekrim Ă€r frĂ„n början en norsk tradition som jag upplever fĂ„r mer och mer fĂ€ste i Sverige. Av vad jag har kunnat lĂ€sa mig till Ă€r det en tradition som uppstod pĂ„sken 1923 dĂ„ ett bokförlag marknadsförde kriminalromanen “BergenstĂ„get blev plundrat inatt” genom en stor annons i Aftenposten och mĂ„nga lĂ€sare trodde att plundringen hade skett i verkligheten, eftersom det sĂ„g ut som en nyhetstext. PĂ„sken Ă€r visst den tid pĂ„ Ă„ret dĂ„ norrmĂ€nnen köper flest kriminalromaner. MĂ„nga stora deckarföfattarna lanserar sin senaste bok till pĂ„sken och det gĂ„r under rubriken pĂ„skekrim. Och mĂ„nga norrmĂ€n vill ha med sig en deckare till stugan över pĂ„skledigheten.
Och Ă€ven om Ă„rets pĂ„skledighet kommer tillbringas pĂ„ hemmaplan har jag tvĂ„ pĂ„skekrim pĂ„ lut “Stormvarning” och “Tolken”.
Jag ska lĂ€sa Maria Adolfssons “Stormvarning” som Ă€r andra delen i Doggerland-serien.
Första boken i serien heter “Felsteg” och Ă€ven om böckerna kan lĂ€sas fristĂ„ende rekommenderar jag dig att lĂ€sa dem i ordning!
Doggerland Àr en fiktiv ögrupp belÀgen mellan Skandinavien och Storbritannien. HÀr fÄr vi följa kriminalinspektör Karen Eiken Hornby som ÄtervÀnt till Doggerland för att glömma sitt förflutna med hjÀlp av arbete, alkohol och mÀn hon inte tycker om. Hon Àr mÀnsklig, vingbruten och smÄtt butter. En deckarpersonlighet jag tar till mitt hjÀrta, dessutom tycker jag sÄ otroligt mycket om miljön. Mixen av spÀnnande deckare, klassiskt uppbyggt och att fÄ följa huvudpersonens privatliv Àr strÄlande!
Den andra deckaren jag tĂ€nker lĂ€sa i pĂ„sk Ă€r spĂ€nningsromanen “Tolken” som Ă€r Jenny Runessons debutroman. Alltid spĂ€nnande med en debutant. Detta Ă€r första delen i en planerad serie om den svenska tolken Elsa som bor i Luxemburg. Hon arbetar vanligtvis som översĂ€ttare pĂ„ EU-parlamentet. Ett jobb hon inte finner sĂ„ vidare spĂ€nnande. Men dĂ„ och dĂ„ fĂ„r hon hjĂ€lpa polisen med översĂ€ttningsuppdrag. NĂ€r “Tolken” tar sin början har Elsa blivit inkallad för att hjĂ€lpa polisen att förhöra en ung svensk tjej som hittat sin pojkvĂ€n död. Jag har inte hunnit sĂ„ mycket lĂ€ngre i historien Ă€n sĂ„ men den verkar lovande. KĂ€nns som att det kan bli ett vinnande koncept att följa en tolk genom olika brottsutredningar.
“Tolken” av Jenny Runesson har jag fĂ„tt som recensionsexemplar frĂ„n Ordberoende förlag. Tack!
VÀlkommen hit, till bokbloggen enfiktivresa. Min plan Àr att ÄteruppvÀcka bloggen, som varit helt slumrande de senaste 4 Ären. Nu tÀnker jag fota mer och skriva mer om böcker! KÀnns som en bra plan i dessa tider av social distansering och hemmahÀng!
