Â
Â
Â
Â
Â
Â
Jag sĂ„g andra avsnittet av Mannen under trappan – vilket fick mig att tĂ€nka pĂ„ Marie Hermanson som skrivit boken – hon har Ă€ven skrivit Musselstanden – det ledde mina tankar till blĂ„musslorna som vi lagade till middag, med ett resultat som var över förvĂ€ntan!
Â
…is like dancing to no music.
Repliken Àr tagen frÄn en av mina absoluta favoritfilmer, Gilbert Grape. Den kom för en hel evighet sedan, 1993 och hÄller Àn.
Med Johnny Depp och Leonardo DiCaprio i huvudrollerna skildrar den livet i den amerikanska smÄstaden Endora, Iowa. Det finns nÄgot vemodigt, tragiskt men samtidigt komiskt över dessa mÀnniskor var liv filmen följer.
Gilbert Grape Àr regisserad av Lasse Hallström baserad pÄ en roman av Peter Hedges. Att filmen var regisserad av Hallström har jag vetat hela tiden, att den dÀremot var baserad pÄ en bok har pÄ nÄgot sÀtt undgÄtt mig. Det hade vÀl i och för sig inte varit hela vÀrlden om det inte varit för att jag har boken. Men pÄ nÄgot sÀtt har jag bara trott att boken skrevs som en reaktion pÄ filmen. Men sÄ var inte fallet.
Â
Â
Nu har jag plockat fram boken och planen Àr att jag ska lÀsa om den snart.
Jennie Dielemans bok VÀlkommen till paradiset, reportage om turistindustrin. Bokens bilder Àr tagna av Shahab Salehi. Det Àr en bok som drabbar mig.
En bok om turismens baksidor. Den Ă€r mitt i prick och levererar sanningar om tursimens smustiga baksidor pĂ„ ett klockrent sĂ€tt. I boken stĂ€ller Jennie alla de jobbiga frĂ„gorna om det som sker bakom kulisserna för att turisterna (vi) ska kunna fĂ„r vĂ„ra semesterbehov och förvĂ€ntningar uppfyllda.  Â
Boken smĂ„lgrupp – alla som nĂ„gonsin varit ute och rest, alla som vill resa eller som kommer att resa pĂ„ semester utomlands.
En bok som ger en mÄnga nyttiga tankestÀllare.
Via Mias blogg fann jag sÄngerskan Melissa Horn. Om du inte redan hört henne skulle jag rekomendera dig att lyssna pÄ henne.
Hennes texter, röst och musik gÄr rakt in i mig, favoriterna Àr Àn sÄ lÀnge LÀt du henne komma nÀrmare och VÄr sista dans, frÄn hennes första album LÄnga nÀtter:
Â
Under veckan i Tunisien lÀste jag tvÄ och en halv bok. Jag började med ett sÀkert kort, Kvinnorna pÄ tionde vÄningen av Karin Alfredsson. Det Àr andra boken om lÀkaren Ellen Elg och handlingen utspelar sig i Vietnam. Jag tyckte att den första boken om Ellen Elg, 80 grader frÄn Varmvattent var riktigt bra men Kvinnorna pÄ tionde vÄningen var faktiskt Ànnu bÀttre!
Efter att ha lÀst Kvinnorna pÄ 10e vÄningen med alla sina sanningar och hemskheter valde jag en bok som var precis tvÀrtom. Marian Keyes, NÀr Lucy Sullivan skulle gifta sig:
Jag Ă€r inte sĂ„ förtjust i Marian Keyes böcker, men jag hade bara lĂ€st Vattenmelonen sĂ„ jag tĂ€nkte ge henne en andra chans. Men det hjĂ€lpte inte. TyvĂ€rr Ă€ndrades min instĂ€llning inte av att jag lĂ€ste NĂ€r Lucy Sullivan skulle gifta sig. Visst hade den sina poĂ€nger och gav mig nĂ„gra skratt men den gav inget bestĂ„ende. Dessutom var den förutsĂ€gbar som fĂ„. Â
Sist men inte minst pÄbörjade jag en riktigt bra bok, Vad jag Àlskade av Siri Hustved. Helt otrolig, bÄde sprÄket och historien! Den kan jag inte annat Àn att rekomendera!!!
Finaste kattungarna
En överraskningspresent –  boken Den tĂ€ndande gnistan av Malcolm Gladwell
Chokladpraliner
SÄ vad har jag dÄ att sÀga om denna, sommarens mest hypade bok? Ja, jag skulle vilja jÀmföra boken med ett korthus som byggs orealistiskt högt för att sedan rasa samman och förvandlas till en kortlek inte olik de flesta andra.  Efter all publicitet och alla spekulationer kring pseudonymet kunde boken helt enkelt inte leva upp till förvÀntningarna.
Â
NĂ„gra tankar:
Bokens starka Àr de delar som handlar om hypnos, dessa finner jag intressant och nyskapande. Det Àr ett spÀnnande grepp att bygga historien kring hypnos, det kÀnns nytt.
Den största delen av boken Àr skriven i tredje person, förutom en mindre del en tillbakablick, som berÀttas ur första person. Denna bit Àr intressant dÄ nÄgra frÄgetecken rÀtas ut. Det Àr Àven uppfriskande att nÄgot hÀnder med berÀttarperspektivet.
Persongalleriet Àr rikt men jag hade önskat djupare och mer komplexa personportrÀtt. Till exempel gestaltningen av kriminalkommisarien Joona Linna Àr vÀldigt stereotyp. En egensinnig, ensamvarg som alltid gÄr sin egen vÀg, trots att han blir motarbetad och oftast fÄr han rÀtt i slutÀndan.
Men visst Àr historien spÀnnande och oförutsÀgbar, tyvÀrr rÀcker det inte. Atthistorien skulle vara sÄ spÀnnande att man stÀcklÀste den stÀmde inte in pÄ mig. Jag började lÀsa den för att sedan lÀmna boken hemma (den var för tung att ta med pÄ semestern) och lÀsa klart den nÀr jag kommit hem igen.
Att komma hem till höstsverige kÀndes inte helt hundra efter en vecka i Tunisien dÀr vÀdret mest betstod av sol och sommar! Men visst var det mysigt att komma hem till familjen och katterna, speciellt med tanke pÄ det vÀlkomnande jag fick! Kylen full med mat, tvÄ gosiga katter, en mysig Àlskling och tvÄ nya pocketböcker vÀntade pÄ mig!
Lika glad blev jag för bÄde dessa böcker. Jag har lÀnge tÀnkt lÀsa nÄgot av Katerina Janouch och varför inte börja med första boken i hennes planerade serie om barnmorskan Cecilia. Jag har förhoppningar om att den kommer att falla mig i smaken. VÀlkommen till paradiset av Jennie Dielemans kÀnns som en mÄstebok i vÄra turistandetider. Jag funderade pÄ att lÄna den och lÀsa den under min semester men kÀnde att jag inte ville. Trots turismens alla nackdelar sÄ ville jag inte tÀnka pÄ dessa under min egen semester. Egoistiskt kanske, men sÄ Àr det. Nu ska den i alla fall lÀsas och förmodligen kommer den att pÄverka bÄde kunskapen och handlingsmönster kring utlandssemesterns baksidor. Kanke blir det till att börja paddla kajak istÀllet för att resa utomlands? Vem vet?