Fiktionen påverkar verkligheten…

…är något som jag lagt märker till två gånger under detta nya år. För det första, efter att ha börjat läsa Livets aviga och räta fick jag en väldig lust att börja virka igen. Vilket jag nu har gjort!

En bra början...

En bra början...

 Än så länge ser det kanske inte så mycket ut för världen, men tanken är att det ska bli antingen en halsduk eller en del av en plädom jag kommer så långt. Jag tänker, sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna, så vad det egentligen blir i slutändan åteståratt se… Det är ju faktiktinte bara målet som räknas utan vägen dit är ju minst lika viktig. För mig fungerar virkningensom ett bra sätt att koppla av och bara ta det lungt. Jag vikar gärna medan jag lyssnar på en ljudbok.

Även Saga  har visat ett visst intresse för min nya hobby (kul att vi kan dela detta intresse! ) speciellt intresserad är hon av garnet som rör sig, någon måste ju fånga det…

 

 

 

Saga och garnet

Saga och garnet

 

Fångat!

Fångat!

 

För det andra fick lyssnandet på ljudboken En ovanligt torr sommar mig att äntligen beställa tid och komma iväg till tandläkare. I boken pratade huvudperosnerna nämligen om ett liks tänder och att dessa nog inte skötts så bra under personens levnadstid. Att många personer som inte hade tillgång till tandvård under kriget fick dra ut alla sina tänder i tidiga år och sedan ha löständer resten av livet. Det var droppen, väl hemma från min promenad ringde jag och bokade en tandläkartid.

Jag tycker alltid det är lika läskigt att gå till tandläkaren. Varje gång är jag rädd att de ska tala om för mig att jag har hål och andra hemskheter. Men det gick bra! Och nu har jag (som alltid efter ett tandläkarbesök) lovat mig själv, dyrt och heligt, att jag ska använda tandtråd varje dag, inte småäta och endast dricka vatten mellan måltiderna…..wish me luck!

Latte & Livets aviga och räta

Efter att ha tillbringat några dagar på landet, med skog och hav kring husknuten var det ett välkommet avbrott att åka in till stan. Strosa runt, titta på folk men främst fika! Jag dricker inte kaffe hemma, då väljer jag hellre någon av mina tesorter men jag är inte desto mindre beroende av kaffe latte. Den ska helst drickas på ett mysigt kaffe i sällskap med någon jag tycker om eller en god bok. Idag hade jag turen att få både och!

Efter att ha promenerat runt en stund var tårna kalla och kylan bet i kinderna så vi tog det som ett tecken på att det var fikadags. Trots att det var fler än vi som tänkte så fick vi ett bord på ett av stadens caféer. För mig blev det en latte och ett vaniljhjärta. Efter att ha fikat och pratat en stund var det dags, unisont grävde vi fram våra böcker för att i varandras sällskap försjunka i våra böckers värld. Det kanske verkar knasigt, att gå på café tillsammans och sedan försjunka i vars en bok. Men det är en liten tradition vi har utvecklat tillsammans. Kanske kommer den från våra campingsemestrar då det varit skönt att vara inne en stund, äta något och få läsa lite. I alla fall har vi fortsatt med det. Det är mysigt att i sällskap av varandra läsa en stund.

Jag började på en ny bok, Livets aviga och räta av Kate Jacobs. Handlingen kretas kring garnaffären Walker och Dotter i New York och de personer som varje fredag samlas där för att sticka och skvallra. Än har jag inte kommit så långt, men det känns som en måbra-bok med hög mysfaktor.  Själva handlingen kanske inte blir den mest originella men jag gillar att det utspelar sig i en garnaffär. Det är inspirerande, jag funderar allvarligt på att börja virka igen. Det går nämligen i perioder, för närvarande har jag en halvfärdig sjal som bara väntar på att bli färdig och få användas. Sen är det kanske dags för mig att  lära mig sticka!   

 

latte-och-livets-rata-och-aviga