Den mentala orgasmen

Den mentala orgasmen av Per Robert  Öhlin  Àr en bok om kreativtet i dess olika former. Den vĂ€nder sig till bĂ„de privatpersoner och organisationer som Ă€r intresserade av att förstĂ„ mekanismerna bakom kreativiteten för att dĂ€rmed kunna öka den.
En kreativ katt vilar pÄ boken om kreativitet!  
Öhlin ger en mĂ€ngd olika infallsvinklar pĂ„ kreativitet och börjar boken med att lista sju olika typer av kreativa individer, allt frĂ„n den plĂ„gade till drömmaren. Vidare beskriver han faktorer som mĂ„nga gĂ„nger stĂ„r i vĂ€gen för en mĂ€nniskas kreativitet. Han ger Ă€ven förslag pĂ„ alternativa tankesĂ€tt för att öka kreativiteten.
 
Ett av de resonemang som jag tyckte var vÀldigt relevant Àr kreativitetens kostnad. Att man i mÄnga situationer mÄste ge upp t ex trygghet, viljan att vara till lags och viljan att hÄlla sig inom givna ramar dÄ man följer en kreativ ingivelse. Att hÄrt arbete och envishet ofta ligger bakom en kreativ idé eller skapelse. Allt för ofta fÄr jag uppfattningen att kreativitet Àr nÄgot som bara kommer och att arbetet bakom ofta inte poÀngteras. Som jag ser det ska kreativitetens kostnad inte avskrÀcka utan istÀllet göra tankarna kring kreativitet mer nÄbara och realistiska.
 
Öhlin skriver lĂ€ttsamt och roligt vilket ger mersmak. Det Ă€r en bok som det Ă€r lĂ€tt att lĂ€sa “bara en sida till” ur. 
Boken Àr uppdelad i över 80 smÄ kapitel pÄ nÄgra sidor var. Korta kapitel gör boken lÀtt att lÀsa men svÄr att överskÄda. För mig Àr detta en bok jag gÀrna vill gÄ tillbaka till men det Àr svÄrt att finna det kapitel man söker. Jag hade tyckt det vore bÀttre om de smÄ kapitel som hör samman hade fÄtt en övergripande rubrik. Det hade gjort boken mer överskÄdlig och dÀrmed mer anvÀndbar. 

Ängelns lek

Jag sparade Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafon  tills vi skulle Ă„ka till Barcelona eftersom boken utspelar sig just dĂ€r. Och det gjorde jag helt rĂ€tt i, det Ă€r en speciell kĂ€nsla att lĂ€sa en bok pĂ„ den plats dĂ€r den utspelar sig. Att samtidigt som bokens historia fortgĂ„r kunna bilda sig en egen bild av platsen och lĂ„ta den smĂ€lta samman med bokens beskrivningar.

Visst Àr det mycket som skiljer Zafons dimmiga, skugglika 1900-tals Barcelona  frÄn den soliga sommarstad jag mötte under juli mÄnad 2010. Men hÀr och var kunde jag skymta det Barcelona som Zafon skildrar. Speciellt i omrÄdet Raval och de gotiska kvarterens svindlande grÀnder dit solljuset inte riktigt nÄr. DÀr kÀndes det som om man skulle kunna möta nÄgon av Zafons karaktÀrer.

Ängelns lek Ă€r en fristĂ„ende historia som i viss grad hĂ€nger samman med Zafons bok Vindens skugga. I  Ängelns lek Ă€r David Martin huvudperson samt bokens berĂ€ttarröst. Han berĂ€ttar sitt livs historia och hans liv har inte varit lĂ€tt. Han hankar sig fram som journalist och fĂ„r en dag ett kontrakt (om Ă€n ett slavkontrakt) hos ett förlag för vilket han ska skriva kiosklitteratur i ett rasande tempo. Det finns Ă€ven ett löfte om att han en dag ska fĂ„ skriva en bok som han verkligen vill skriva.  NĂ€r han börjar tjĂ€na lite pengar ser han sig om efter en ny bostad och finner ett övergivet och förfallet tornhus som alltid facsinerat honom. Trots att huset Ă€r bĂ„de spöklikt och i vansinnigt dĂ„ligt skick hyr han det nĂ€r han i tornrummet hittar en skrivmaskin av mĂ€rket Underwood. Han ser sig sjĂ€lv skriva i tornrummet med skrivmaskinen som arbetsredskap.

En dag blir han kontaktad av en man som sÀger sig vara förlÀggare. Han erbjuder David en ansenlig summa pengar i utbyte mot att han ska skriva en bok efter förlÀggarens instruktioner. Men oförklarliga hÀndelser tar sin början och David börjar upptÀcka orovÀckande likheter mellan sig sjÀlv och tornhusets förre invÄnare (vars tillhörigheter fortfarande finns kvar i huset).

I Ängels lek fĂ„r vi Ă„ter trĂ€ffa bokhandlaren Sempre och hans son Daniel (som var huvudpersonen i Vindens skugga). Även de bortglömda böckernas gravkammare finns med pĂ„ ett hörn.  

Det Àr en skrÀmande och oförutsÀgbar historia som mÄlas upp. Zafon skapar ett intresse för sin berÀttelse och dess karaktÀrer och som lÀsare vill jag veta hur det kommer att gÄ. Det blir en bladvÀndare.

I jĂ€mförelse med Vindens  skugga Ă€r Ängelns lek inte lika bra. Historien Ă€r tunnare, mindre intressant och inte lika klurig. Men det Ă€r till viss mĂ„n en orĂ€ttvis jĂ€mförelse, Vinden skugga var i en klass för sig.

Miljöerna och stÀmningen Àr de element som Zafon har lyckats allra bÀst med i denna bok. Zafon vill inte bara anvÀnda Barcelona som bakgrund till historien utan lÄta staden bli en del av berÀttelsen och det har han verkligen lyckats med. Barcelona Àr pÄ mÄnga sÀtt bokens huvudperson tillsammans med journalisten David Martin.

Tanken Àr att Zafon ska skriva 4 böcker om Barcelona och jag kommer givetvis att lÀsa de kommande 2!

DyngkÄt och hur helig som helst

Jag har lÀst Mia SkÀringers bok DyngkÄt och hur helig som helst. Boken bestÄr av en samling krönikor och blogginlÀgg som tidigare publicerats i tidningen Mama och pÄ Mias blogg.

NÀr jag lÀser gÄr mina tankar till Martina Haags bok FÄnge i hundpalatset som Àven den bestÄr av krönikor. Men medan Haags texter Àr smÄroliga och mysiga mest hela tiden Àr SkÀringers texter mer pÄ allvar. De beskriver det verkliga livet med dess bra och dÄliga inslag. Mia skriver med en stark uppriktighet om sin verklighet. Det Àr fint, mÄnga gÄnger jobbigt och ibland skrattar jag högt.

Eftersom texterna kommer frÄn Mama handlar de frÀmst om Mias familjeliv pÄ en ö i Göteborgs skÀrgÄrd dÀr barn, ex man och sambo ska jongleras med yrkeslivet och att finna sig sjÀlv och en bra balans mitt i allt.

Jag tycker bÀst om den del i boken som bestÄr av krönikor. Kanske för att de lÀmpar sig bÀttre i bokformat. BlogginlÀggen Àr ocksÄ givande men dessa hade lÀmpats sig bÀttre att lÀsa som just blogginlÀgg.

DyngkÄt och hur helig som helst Àr lÀttlÀst och har mÄnga tÀnkvÀrda poÀnger, sÄ har du en eftermiddag av lÀstid över kan detta vara boken för dig.

Picasso som konstnÀr & livskamrat

I Barcelona besökte vi Picassomuséet (se bild nedan). Jag Àr fascinerad av Picasso och hans verk.  FrÀmst det faktum att han behÀrskade de regler och teorier för konstskapande som hÀrskade (och att han mÄlade bÀttre Àn de flesta) och att han sedan vÄgade utmana rÄdande normer och skapade nya sÀtt att mÄla och skapa konst pÄ.

Efter muséet gick vi in i den tillhörande presentshopen med övervÀgande böcker. Jag hittade en som verkade intressant, Life with Picasso skriven av Fancoise Gilot & Carlton Lake. Men  boken kÀndes vÀldigt bekant och jag lÀt bli att köpa den, vilket var helt rÀtt beslut. Det visade sig nÀmligen att jag redan hade boken.  SÄ nu har jag lÀst Leva med Picasso.

 

Bokens berÀttarröst tillhör konstnÀren Francoise Gilot som var tillsammans med Pablo Picasso under tio Är. De fick tvÄ barn tillsammans och hon satt modell för ett antal av Picassos tavlor. Boken strÀcker sig frÄn början av 1940-talet och ungefÀr tio Är framÄt. Det Àr frÀmst 3 aspekter som tas upp i boken. Francoise skildrar konstnÀren Picasso, hans rutiner, tankar och arbetssÀtt. Hon beskriver Àven hennes och Picassos relation samt det liv de lever, bÄde nÀr det gÀller miljöer och mÀnniskor (bÄde kÀnda och okÀnda) i deras omgivning.

Jag hade inga som helst förvĂ€ntningar pĂ„ denna bok, bĂ€sta möjliga utgĂ„ngslĂ€ge, och den visade sig vara riktig lĂ€svĂ€rd. Boken har gett mig ökad kunskap om bĂ„de tankarna bakom Picassos konsverk samt en större insikt i hans personlighet. Även min kunskap om tidsepoken har ökat.  Att boken utspelar sig boken frĂ€mst i Frankrike, bĂ„de i Paris och pĂ„ Rivieran dĂ€r de var bosatta under sina Ă„r tillsammans, Ă€r ett extra plus.

Min tanke Àr att jag ska lÀsa fler böcker om Picasso och hans liv för att komplettera den bild jag fÄtt av honom genom Francoise Gilots bok. De som intresserar mig mest Àr: Dora Maar & Picasso: en kÀrlek i ljus och mörker av Britt StÄhlberg Norée (som redan Àr lÄnad frÄn biblioteket och pÄbörjad) samt Min farfar Picasso av Marina Picasso.

Är du intresserad av Picasso, konst eller intressanta mĂ€nniskoöden Ă€r detta en bok för dig!

PS. Om du besöker Picassomuséet i Barcelona kan jag rekommendera en fika pÄ caféet som tillhör muséet ett riktigt trevligt stÀllet med gott kaffe! DS.

Segraren stÄr ensam

Jag har lÀst nÄgra av Paulo Coelhos böcker och tyckte vÀldigt bra om  Zahiren, HÀxan frÄn Portobello och DjÀvulen och Fröken Prym. DÀremot gillade jag inte alls Alkemisten och Brida. SÄ för mig Àr det lite av en chansning med Coelhos böcker. Nu har jag lyssnat pÄ Segraren stÄr ensam som ljudbok.

Segraren stÄr ensam Àr Coelhos 12e roman och den utspelar sig under ett dygn i Cannes dÄ filmfestivalen pÄgÄr. I denna bok fÄr lÀsaren fÄr möta ett antal personer bÄde rika och berömda och de som strÀvar dit som pÄ olika sÀtt försöker fÄ sina önskningar att bli verklighet.   

I beskrivningar av boken gĂ„r det att lĂ€sa att detta Ă€r en historia om “sökandet efter vĂ„rt sanna jag, rĂ€dslan och priset för berömmelse, och om hur rikedom, överflöd och ytlighet kan leda till grusade relationer och förlust av andliga vĂ€rden”. Jag tycker dock inte att den lever upp till allt detta.

Persongalleriet har potential men tyvÀrr blir karaktÀrerna aldrig trovÀrdiga och levande personlighet utan stannar vid ytliga beskrivningar.

NÀr jag lÀste Coelhos böcker Zahiren och HÀxan frÄn Portobello har jag ett minne av att jag uppskattade sprÄket. Men i Segraren stÄr ensam  upplever jag sprÄket som platt och övertydligt.  Att jag inte gillar sprÄket kan ju vara sammankopplat med att Àven andra aspekter i berÀttelsen brister för min del.

Men trots att varken karaktÀrerna eller handlingen Àr helt tillfredsstÀllande finns det en spÀnning och ett driv i histoiren som hÄller mig kvar. Jag vill trots allt veta hur det kommer att gÄ för personerna jag stiftat bekantskap med.

Bokens idé, att skildra det smutsiga och verkliga som döljer sig bakom en vacker och vÀlputsad fasad, Àr god. Bland annat skildras diamanthandel, filmskapandets baksidor och pengatvÀtt som delar av det smutsiga som inte fÄr synas. TyvÀrr rÀcker inte historien hela vÀgen fram för att kunna realisera denna idé.

HundraÄringen

HundraÄringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson Àr en bok som pÄminner mig mycket om filmen Forest Gump med Tom Hanks i huvudrollen. HundraÄringen, Allan Karlsson, Àr vÀldigt lik Forest sÄ tillvida att han utan att egentligen veta hur eller strÀva efter det hamnar i de mest osannolika situationer som i sin tur visar sig bli betydande för vÀrldshistoriens utveckling.

Historien tar sin början den dag dÄ Allan Karlsson fyller 100 Är och inte orkar med firande av sin bemÀrkelsedag pÄ Älderdomshemmet. Han kliver helt enkelt ut genom fönstret utan att meddela nÄgon om sin avfÀrd och ger sig av pÄ en resa som kommer resultera i ett riktigt Àventyr och nya bekantskaper av olika slag.  Men boken blickar Àven bakÄt och parallellt med Àventyren som sker efter att Allan lÀmnat Älderdomshemmet fÄr man följa hans liv frÄn det att han föds och framÄt.  Det Àr ett lyckat upplÀgg som jag tycker fungerar vÀldigt vÀl.

HundraÄringen Àr en gemytlig bok, det Àr smÄmysigt att följa Allans helt otroliga liv. Att ta del av Allans öden och Àventyr Àr som att hoppa pÄ en rolig, helt osannolik och ganska trevlig bergoch-dalbana. Det har dock inte varit en bok jag strÀcklÀst, tvÀrtom har jag lÀst nÄgot kapitel dÄ och dÄ. För mig Àr det en bok som passar bÀst i smÄ doser, dÄ blir det roligt att lÀsa om Allans liv, annars blir det för mycket. Vad jag dÀremot tycker om och imponeras av Àr att HundraÄringen Àr en bok som tilltalar mÀnniskor i vÀldigt spridda Äldrar frÄn min mormors generation och nedÄt i Äldrarna.

Allan Karlsson Àr definitivt en karaktÀr som jag inte kommer glömma i första taget!