För att undvika pottkanten…

Väskorna är packade och står redo i hallen, om några timmar bär det av mot Sälen och en dryg veckas semester! Men istället för att fixa iordning det sist fastnade jag här:

p1030856

på golvet framför bokhyllan. Djupt fokuserad angående vilka böcker som ska få följa med på semestern. Egentligen är detta något jag inte behöver fundera på. Jag har sedan länge bestämt att jag ska läsa Shantaram i Sälen. Eftersom det är en bok på ungeför 900 sidor och det inte är en lässemester utan en skidsemester borde det räcka med denna bok, eller hur?

Men det ska inte vara lätt. Tänk om jag inte gillar den, trots alla lovord det fått eller att jag helt enkelt inte har lust att läsa just den. Då sitter jag på pottkanten om jag inte tagit med någon annan bok. För att slippa hamna på pottkanten packar jag ner några extra böcker. Det blev:

Gift med en beduin av Marguerite van Geldermalsen

Den ryske vännen av Kajsa Ingemarsson

Livstecken av Gunilla Linn Persson

Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf

Citat

 

 

Författarens dilemma är hur man uppnår en balans mellan det ovanliga och det vanliga. Att å ena sidan skapa intresse, å andra sidan skapa verklighet.

Thomas Hardy

 

 

Att läsa en bok är som att skriva om den för sig själv… I allt du läser lägger du till alla dina erfarenheter av världen. Du tar med din egen historia och läser boken på dina egna villkor.

Angela Carter

Allt av Martina Lowden

Några tankar kring Martina Lowdens bok Allt.

Jag ser fram emot att läsa Allt. De fina citaten från recensionerna på bokens fram och baksida gör mig nyfiken.

Jag börjar läsa och tycker mest att det är lösryckta tankar kring allt och inget. Jag blir imponerad av hennes kraft att mixa, listor, dialog, små och stora tankar, ja i stort sett allt. Problemet är att jag upplever texten som ofokuserad och osammanhängande. Vad är syftet? Det är texter som hade passat bättre i bloggform än i bokform. En hel bok på över 600 sidor blir helt enkelt för mycket.

Jag lägger ifrån mig boken och bestämmer mig för att googla Martina Lowden. Vem är denna människa? Jag läser några intervjuer med henne och blir inte klokare för det. Istället går mina tankar till sagan om ”Kejsarens nya kläder”. Det är bara de bildade som kan se det vackra tyg hans nya kläder är gjorda av. Alla beundrar för ingen vill visa sig obildad.

Jag låter en vän läsa lite ur boken och kommer tillbaka med kommentaren, ”Det känns som att Martina har lärt sig en massa fina ord nyligen och hon vill använda alla på en och samma gång”. Jag kan inte annat än att hålla med.

Det känns som en bok som antingen går rakt in i hjärtat eller som man inte får någon känsla alls för. För mig är det en bok som jag varken förstår mig på eller fattar tycke för. Jag gillar konceptet att blanda olika typer av texter men i det långa loppet fungerar det inte. Även om vissa avsnitt är klockrena t ex dialogen mellan Martina och hennes mormor på sidan 24. Jag funderar på om detta inte är en bok som i väldigt hög grad är beroende av läsarens humör. Om den läses vid helt rätt humör upplevs den som fantastik och tvärtom.
Titeln är dock passande och representerar både bokens styrka och svaghet.

Laleh, textkonstnär

Big City Love av Laleh                                                    p1040503

Along the big city walls
I walked for a while
looking for that face
I always recognise
hello hello
it’s been a while
ages ago
but your voice still feels

this it what they call
big city love
just play it by heart
‘cause I believe in true love
this is what they call big city love
play it by heart
though it’s a sad sad call

this it what they call
big city love
‘cause I believe in true love

there’s no where to fall
along the city walls
along the city walls

And all the letters that you wrote
I want them all gone
I send them back to you
with a red heart on them
and in my memories I’ll try
erasing you for good
and all the hopes I had
projected on you

was looking for
was looking for
a place to hide away to hide away
instead I lost instead I lost the
heart I gave away
oh we sang those songs
sang those songs
you comfort me you comfort me
and now and now
let’s call it destiny

This is what they call
big city love
play it by heart
cause I believe in true love
this is what they call
big city love
play it by heart
though its a sad sad call
This is what they call
big city love
play it by heart
because I believe in true love

(Repeat)

There’s no where to fall
along the city walls.

 

 

November av Laleh

Well you know me
I've never been afraid
I always jump into it
With my whole heart and no shame
And the thoughts that I'm left with
Is making such a mess
There's nothing more confusing than the loss
You've caused yourself
And, all in all
I feel you're like me and

We're the trees still green in november
And I know I can't remember summer being so gone
And I will play along
But it feels, It feels so much
That we don't know what we're doing
And I never knew, never thought
They could play along, honey
But they don't know what they're doing

And I know I won't admit it
And I don't want to say it
But I still look for you in the park
On my way home each day
And no, I won't admit it
Not even to my friends
They think I'm doing well
And I even lie to myself

How long can you keep a secret from yourself
Like that storm that blew me back two years
To that first step I took away from you
And the hope that you left
It's hidden in my room and I'm a strong woman
But sometimes I'm weak for you
And on and on, I close my eyes and
I'm still there, I'm still there

We're the trees still green in november
And I know I can't remember summer being so gone
And I will play along
And it feels so much
That we don't know what we're doing
Oh, I never knew, never thought
They could play along, honey
But they don't know what they're doing

I close my eyes and I'm still there and
We're the trees still green in november
And I know I can't remember summer being so gone
And I will play along
And it still feels so much
That we don't know what we're doing
And I never knew, never thought
They could play along, honey
But they don't know what they're doing

And could play along, honey
But they don't know what they're doing

Call on me
You don't have to worry
If you're alone tonight
You don't have to worry
Someone's on your side
You don't have to worry
Someone in you're life
is waiting all alone
At home for you
At home for you tonight
And if you ever, ever change your mind
Call on me, call on me
And if you ever, ever change your mind
Call on me, call on me

You don't have to worry
The past is just a time
It's gone away, not here, no, no
You don't have to worry
There's a brigher light
Above us, beneath us, around us
You don't have to worry
Someone in your life
is waiting all alone
At home for you
At home for you tonight

And if you ever, ever change your mind
Call on me, call on me
And if you ever, ever change your mind
Call on me, call on me

If you promise me, I'll promise you that I'll be there Until we
both know our hearts Until we know how to share ...

And if you ever, ever change your mind
Call on me, call on me

Underbara Laleh

“Laleh, vi alskar daj!!!!! skriker en kille från publiken på bredaste skånska. Det blir upptakten till en koncert på nästan 2 timmar. Det känns inte alls så länge, snarare som 20 minuter. Det är som om jag förlorar greppet om tiden.

Hon är underbar, begåvad och ger ifrån sig en sådan glädje att det är en omöjlighet att inte ryckas med. Jag har tur, hon spelar mina favorit låtar. Magiskt. För andra gången i mitt liv vågade jag be om en autograf. Så nu sitter hennes ord på en poster på min dörr : )

p1040497

 

Det är beundransvärt hur hon kan få ihop både text & musik så at det passar. Att kunna berätta en historia, förmedla något med så få ord som en låt faktiskt innehåller.  Inspirerande , själv har jag fullt upp med att få ihop texter…

 

Den första autografen jag vågade be om var Carl-Einar Häckners… Den postern har nu åkt ned ett snäpp på dörren för att ge plats åt Laleh. Förlåt Carl-Einar!

Scrapbooking

Jag har fått ett nytt intresse! Scrapbooking, genom inspiration från tjejerna på jobbet och en scrapbookingkväll som som även bjöd på vin och pizza är jag helt biten! Det är ett kul sätt att göra något fint med en del av bilderna jag tar. Att sitta och fixa helt förbehållningslöst får kreativiteten att flöda! För inspiration angående scrapbooking, kolla in bloggen: http://swescrapbook.blogg.se/ !

p1040202

 

Min halvfärdiga Buddhascrap : )

Min halvfärdiga Buddhascrap : )

 

Mycket papper och scrapsaker blir det

Mycket papper och scrapsaker blir det