Helena von Zweigbergk skriver både relationsromaner och kriminalromaner.

Jag började med att läsa Tusen skrävor tillit och Ur vulkanens mun som båda är relationsromaner. Ur vulkanens mun är en bok som jag tror passar att bokcirkla kring. Mycket att diskutera.  Det dröjde ganska länge innan jag kom till skott och lyssnade på Zweigbergks första kriminalroman Det Gud inte såg som ljudbok. Jag var inte odelat posivit. Men så här i efterhand kan jag säga att den har växt. En ovanlig huvudperson som i sin tur skapar en annorlunda berättelse.

Det känns inte som att det är samma författarskap bakom både relationsromanerna och kriminalromanerna. Zweigbergk omskapar sitt författarskap då hon byter genre.  Facinerande. Får se om denna åsikt kvarstår efter att jag lyssnat på Kärleken skär djupa sår, del 2 om fängelseprästen Ingrid samt Sånt man bara säger som är hennes senaste relationsroman.