Jag har en delvis nedskriven, delvis mental lista över böcker som jag letar efter på loppisar och seconhand-butiker. Och i helgen hittade jag en hel hög med böcker, bland annat två böcker skrivna av Sofie Sarenbrant.

Det var Andra andningen och Visning pågår som är del två och tre i Sarenbrants serie om Kriminalpolisen Emma Sköld. Jag har varit nyfiken på Sarenbrants böcker länge så jag började läsa Andra andningen direkt.

Andra andningen är för mig en ganska typisk svensk deckare där sökandet efter brottens upplösning vävs samman med huvudpersonernas privatliv.
Denna bok utspelar sig under Stockholm maraton och hela handlingen i nutid tar plats under en dag. Berättelsen består även av en del tillbakablickar.
Stockholm maraton får en mardrömslik start då en 35-åring, som dessutom är en van löpare, faller ihop (och senare avlider) precis i början av loppet. Emma som är på plats för att heja på sin syster Josefin som springer blir genast indragen i utredningen samtidigt som det står klart att det förmodligen finns fler än ett offer.

Andra andningen är en lättläst bok av två anledningar, det finns ett driv i handlingen som skapar en nyfikenhet som gör att jag bara vill läsa en sida till… och korta lättlästa kapitel vilket passar mitt läshumör utmärkt. Jag läser snabbt och länge, längre än jag borde på kvällarna för att få veta hur allt hänger samman. Fort tar den slut och jag känner mig hyfsat nöjd med både upplösningen och vägen dit. Trots att jag själv inte löptränar överraskar jag mig själv genom att uppskatta att läsa om loppet, både ur en löpares perspektiv och om hur logistiken runt ett maraton är uppbyggt. Det är ju det som är så fantastiskt med litteratur – att man får titta in i världar som inte är ens egen.

Jag gillar Emma Sköld som huvudperson, hon är inte tillräckligt originell och fastnar inte på samma sätt som till exempel Ruth Galloway i Elly Griffiths böcker. Men jag kommer helt klart att läsa fler böcker om Emma sköld, närmast blir det Visning pågår. 

En sak jag dock inte alls uppskattar med boken är dess omslag. Alldeles för otäckt för min smak!

Tänker att detta är en perfekt bok att läsa i ett svep under t ex en flygresa eller kanske en dag man är hemma och sjuk så är i februari….