Handlingen tar sin början i nutid där fotografen Inga har förlorat sin man Mårten i en hjärtinfarkt. När sorgen kommer i fatt henne åker hon till familjens sommarställe där hon vid en utrensning finner en låda med tidningsurklipp och ett brev skrivet 1916 i Mombasa, Kenya. Utifrån detta brev börjar Inga undersöka sin farmors historia.

Parallellt med Ingas liv i nutid berättas historien om vännerna Rakel (Ingas farmor) och Lea som utspelar sig under första världskriget. En historia med många vändningar och spännande människoöden.

Detta är en historia som verkligen faller mig i smaken, spännande och lite klurig samtidigt som fokus ligger på de mänskliga relationerna och vänskapen mellan Rakel och Lea.

En del böcker med parallella historier faller på det faktum att endast det ena historien är intressant att följa och bokens andra del bara blir en transportsträcka. Så är inte fallet med Alltid hos dig. En av bokens stora fördelar blir därmed att de båda parallellhistorierna är lika intressanta att följa. Så här i efterhand är det dock historien om Lea och Rakel som dröjer sig kvar i minnet.

Det finns en språklig skillnad mellan de båda böckerna, när det gäller historien om Rakel och Lea så flyter språket på och jag haka aldrig upp mig. När det gäller Ingas historia är språket knöligare och känns ibland forcerat med formuleringar som känns tillgjorda. Men i det stora hela är min kommentar kring språket en liten detalj.

Maria Ernestams bok På andra sidan solen är som en fristående fortsättning på Alltid hos dig där Lea är en av huvudpersonerna.

Jag läste På andra sidan solen innan jag läste Alltid hos dig, vilket också fungerar men har du planer på att läsa båda läser man med fördel  Alltid hos dig först.

Sammanfattningsvis är Alltid hos dig ytterligare en strålande, läsvärd roman av Maria Ernestam.