När 500 av 700 sidor är lästa kan jag konstatera att jag finner Den hemliga historien av Donna Tartt både beroendeframkallande och lite långtråkig emellanåt.

Bokens berättarröst tillhör Richard, han börjar på Hampden College med ambitionen att fortsätta studera klassisk grekiska, men har får veta att kursen som leds av collegets outsider, professor Julian, är full. Men en bit in på terminen blir Richard ändå antagen till kursen. På så sätt blir han en del av collegets innersta intellektuella krets. Något som kommer att förändra hans liv. Sakta men säker lär både Richard och läsaren känna de andra studenterna i gruppen.

Redan på bokens första sida avslöjas det att  en av studenterna i gruppen dör en mystisk död och sedan berättar Richard sin version om vad som ledde fram till denna tragiska händelse. Det är en historia som lyckas innehålla lite av det mesta.  Miljön är given, den utspelar sig på ett anrikt college i New England. Persongalleriet är mångfacetterat och karaktärerna känns levande. En stor del av historien bygger på det psykologiska samspel som växer fram mellan de 6 huvudpersonerna, något som är riktigt intressant att följa. Den bit av historien som jag finner smått långtråkig är en del av miljöbeskrivningarna och  att handlingen rör sig väldigt sakta framåt i vissa delar av boken. Samtidigt är det just dessa element som ger boken sin speciella stämning och utan den skulle historien tappa mycket av sin lyster.

Trots allt är det en bok som jag helt klart rekommenderar.