För några dagar sedan var det vackert sommarväder. Så varmt och fint att det enda vettiga var att köpa med sig mat och äta i parken. Men istället för att sedan fortsätta kvällen utomhus på en uteservering var det andra planer som hägrade. En författaruppläsning med Per Hagman!

Innan författaruppläsningen tog sin början funderade jag kring ett par saker. Då det var så fint väder var jag lite oroad att folk skulle välja uteserveringar framför en författaruppläsning, men jag hade sån tur var hade jag fel. Jag funderade också på vilken/vilka delar av sin bok Vänner för livet som Per Hagman skulle välja att läsa. Det är inte helt lätt att välja något bra stycke. Delen man väljer att läsa ska fungera som en egen del, den ska väcka åhörarnas intresse utan att avslöja för mycket.

Det var en smått nervös och ödemjuk herr Hagman som intog scenen. Och jag förstår honom, att stå ensam på en scen med bara sin text och ett antal ögonpar som stirrar på en kan göra vem som helst nervös. Han sa några  meningar om boken och berättade sedan att han tänkt läsa ett stycke om Sophies barndom och sedan ett stycke från Eriks barndom. Avslutningsvis läste han även några sidor från Erik och Sophies vuxna liv. Det var fint. En bra kombination. Texten blir levande på ett alldeles speciellt sätt då den som författat den är personen som ger texten dess ton.

Efter uppläsningen fick jag min bok signerad, en alldeles förträfflig kväll.