Nu i dagarna lyssnade jag klart på Huvudjägarna av  Nesbø som är en fristående bok. Istället för polisen Harry Hole är det headhuntern Roger Brown som står i centrum. Roger är en av Norges bästa hedhunters och han jobbar på en exklusiv rekryteringsfirma som hittar de perfekta kandidaterna för toppjobb i det norska näringsliv.

Trots en välpolerad yttre fasad med ett prestigefyllt jobb, en vacker fru och stor villa är Rogers liv inte så bra som det verkar. För att hålla sin och fruns lyxiga livsstil flytande ägnar sig Roger åt en mindre legal verksamhet.

Det är dock inte förrän Clas Greve kommer in i Rogers liv som det går riktigt snett. Roger finner Clas Greve perfekt för ett chefsjobb som ska tillsättas och allt verkar frid och fröjd tills det sakta men säkert går upp för Roger att Clas har en helt egen agenda. En agenda som kommer att resultera i total katastrof för Roger.

Under lyssnandets gång var jag inte alls imponerad av Huvudjägarna. Tyckte inte alls att den nådde upp till böckerna om Harry Hole (speciellt Rödhake). Jag fick heller ingen bild av vart boken var på väg och den blev mer och mer osannolik för varje kapitel. Det är en spännande och blodig berättelse som målas upp i rasande fart.  När boken är slut och alla bitar har fallit på plats måste jag erkänna att den är väldigt smart, hur alla pusselbitar hamnar på plats tillslut.

Det känns verkligen som en bok gjord för att omvandlas till film, vilket ju är gjort. Jag tror till och med att storyn passar bättre som film. I mars när Huvudjägarna går att hyra har jag planer på att ta reda på vilket format som passar Huvudjägarna bäst enligt mig.