Jag läste Alla lyckliga familjer liknar varandra av Claes de Faire för ett tag sedan och det som slår mig när jag ska skriva om den är att jag inte riktigt minns själva handlingen men däremot boken stämningar och vilka känslor den framkallade hos mig.
Det tog ett antal sidor innan jag fattade tycke för bokens tre huvudpersoner Louise, Jan-Carl och deras dotter Julia. De kändes så distanserade. Men sedan lossnar det och de blir verkliga karaktärer, deras motiv och känslor lyser igenom och det är då historien blir riktigt bra.
På ytan verkar familjen båda lyckad och lycklig ut men som så ofta döljer sig något helt annat bakom fasaden. Familjens tre medlemmar lever sina liv parallellt med varandra och lyckas aldrig mötas på något djupare plan. De går snarare om varandra. Berättarperspektivet växlar i varje kapitel mellan de tre. Ett berättargrepp som jag tycker fungerar väl. Det är intressant att få insyn i mer än en persons tankar och handlingar.
Jan-Carl den otrogne äkta mannen och fadern i familjen. Han har lyckats väl med sin karriär och genom äktenskapet med Louise (som kommer från en långt finare familj än han själv) har även hans sociala status höjts. Men inombords kämpar han med ett otäckt mindervärdeskomplex som han inte lyckas skaka av sig hur många erövringar han än gör på jobbet och i sängkammaren.
Louise är också advokat men till skillnad från sin man och sina systrar så har hon inte lyckats lika väl med sin karriär. Något hon ständigt blir påmind om.Louise får stå för anorna. Att hon inte heller lyckas skapa ett reellt band till sin dotter skaver i henne. Dottern Julia går på en internatskola i Värmland och kommer endast hem visa helger då det festas hårt och handlas på föräldrarnas kreditkort. Lyckad på utsidan men ensam och destruktiv på insidan.
Jag hade väldigt höga förväntningar på Alla lyckliga familjer liknar varandra och den nådde inte riktigt fram. Jag har lite svårt att sätta fingret på vad som saknades men det kan vara att det helt enkelt tog sin lilla tid för mig att fatta tycke för karaktärerna. Men helt klart läsvärd är den. Boken är Claes de Faires debutroman och det ska bli intressant att se vad som kommer härnäst.