…Det blod som spillts nu när den är utläst. Läste de sista sidorn när jag väntade på bussen och när jag åkte bussen hem. Det är ett mirakel att jag kom på rätt buss och av på rätt hållplats…

Det är något med Åsa Larssons sätt att skriva som tilltalar mig. Skriva, både när det gäller hur hon bygger upp berättelsen, skapar och utvecklar sina karaktärer samt språket. Jag kan inte vara mer specifik men det funkar, hon har ett bra flyt.

I denna andra bok i Åsa Larsson serie om advokaten Rebecka Martinsson är hon tillbaka i sina hemtrakter runt Kiruna i ett arbetsrelaterat ärende. Men hon blir involverad i sökandet efter prästen Mildreds mördare. Precis som i första boken får vi även möta polisinspektör Anna-Maria Mella.

Jag gillar att Det blod som spillts i stor utträckning undersöker människans psyke och handlande både i förhållande till sig själv och till andra. Ett exempel är att de psykologiska aspekterna av det som huvudpersonen Rebecka råkade ut för i första boken (jag tänker inte avsölja vad…) hänger med även i denna bok. Det blir en realistiskt skildring att svåra saker bearbetas och inte bara gölms bort när nästa bok tar vid.

Jag måste erkänna att till en början var jag lite skeptiskt till att böckerna utspelar sig i Norrland. Jag tänkte “hur kul kan det bli?”. Men ack så fel jag hade. Åsa Larsson skildrar naturen och omgivningarna på ett trollskt sätt som fått mig att längta norrut…..