Med Kärlekens historia av Nicole Krauss gjorde jag misstaget att pausa mitt i boken. Det gjorde att jag inte riktigt fick grepp om historien. Vilket var väldigt synd, min behållning av boken blev inte så stor. Det misstaget tänker jag inte begå fler gånger när det gäller Nicole Krauss böcker. Nu lyssnar jag på Krauss senaste bok Det stora huset som ljudbok. Och jag lyssnar noga och koncentrerat. Vill inte missa en enda mening.

Berättelsens nav är ett gammalt skrivbord som under sin livstid har olika ägare. Boken väver samman de olika ägarnas livshistorier. Jag är ännu i bokens början där jag fått stifta bekantskap med författaren Nadia. Under 1970-talets början träffar hon den chilenske poeten Daniel  i New York. Av honom får Nadia skrivbordet. Hon ska ta hand om det åt Daniel tills han kommer tillbaka från Chile. Vilket han aldrig gör.

Jag lyssnade på Nadias historia under en höstpromenad med min kamera och tog dessa bilder som jag tycker harmonierar med känslan av ensamhet och  känslan av att kämpa som jag tycker berättelsen om Nadia utstrålar.