Jag tycker det är oerhört läskigt med människor med två personligheter, som är så olika att de omöjligt kan mötas. En sådan människa är Kambilis far i boken Lila Hibiskus av  Chimamanda Adichie. Utåt sett är han en person som tar hand om sin familj och som bryr sig om samhället, han stöttar och står upp för det som är rätt. Inom hemmets fyra väggar är han det motsatta, han misshandlar sin fru och sina barn, både fysiskt och psykiskt om de gör minsta avsteg från de han betraktar som rätt och riktigt.

Räddningen för Kambili och hennes bror Jaja blir den tid de får bo hos sin faster och sina kusiner där de får en  inblick i ett helt annat liv som kantas av respekt och kärlek för varandra. Tiden hos mostern blir början till slutet på livet som Kambili och Jaja är vana vid.

Lila Hibiskus är absolut läsvärd, lätt att komma in i, viktig och så verklig. Trots att jag aldrig varit i Nigeria får jag genom boken en känsla av maten, klimatet, stämningar och människor. Detta är en bok som jag känner har gjort mig rikare, både på tankar och upplevelser.

Jag har tidigare läst En halv gul sol av samma författare.