âLaleh, vi alskar daj!!!!! skriker en kille frĂ„n publiken pĂ„ bredaste skĂ„nska. Det blir upptakten till en koncert pĂ„ nĂ€stan 2 timmar. Det kĂ€nns inte alls sĂ„ lĂ€nge, snarare som 20 minuter. Det Ă€r som om jag förlorar greppet om tiden.
Hon Àr underbar, begÄvad och ger ifrÄn sig en sÄdan glÀdje att det Àr en omöjlighet att inte ryckas med. Jag har tur, hon spelar mina favorit lÄtar. Magiskt. För andra gÄngen i mitt liv vÄgade jag be om en autograf. SÄ nu sitter hennes ord pÄ en poster pÄ min dörr : )
Det Ă€r beundransvĂ€rt hur hon kan fĂ„ ihop bĂ„de text & musik sĂ„ at det passar. Att kunna berĂ€tta en historia, förmedla nĂ„got med sĂ„ fĂ„ ord som en lĂ„t faktiskt innehĂ„ller. Inspirerande , sjĂ€lv har jag fullt upp med att fĂ„ ihop texterâŠ
Den första autografen jag vÄgade be om var Carl-Einar HÀckners⊠Den postern har nu Äkt ned ett snÀpp pÄ dörren för att ge plats Ät Laleh. FörlÄt Carl-Einar!
Pingback: www.ordblogg.se » Sommarpratare 2009